Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 18 - 6 Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125 „ BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET
ordet och dödade mig genom det."
Rom. 7: 8—11. Nu var det endast
nådens ord, som kunde upplyfta och bära
honom. ’ Och dess makt fick han ock
erfara i en ovanligt hög grad. Han
säger därför: "Men lagen kom också in,
på det att överträdelsen skulle
överflöda; men varest synden överflödade,
där överflödade nåden ännu mer, på
det att, likasom synden har härskat
medelst döden, så skulle ock nåden
härska genom rättfärdighet till evigt liv
genom Jesus Kristus, vår Herre." Rom.
5: 20, 21.
Den kvinna, som betecknas med det,
att hon "var en synderska", och som
ställde sig bakom Jesus, då han var
ingången i fariséen Simons hus, hon hade
behov av och rum för nådens ord. Och
de blevo ock en hugsvalande,
uppbärande och frälsande makt i hennes hjärta,
när det klart och utan förbehåll ljöd till
henne från Människosonens läppar:
"Synderna äro dig förlåtna." Luk.
7: 48.
Och den lame, som genom taket
sänktes ned framför Jesus, blev upplyftad
och buren till både själ och kropp genom
detta Frälsarens nådefulla ord: "Var
vid gott mod, min son; dina synder
förlåtas." Matt. 9:2.
Och tänka vi på Luther, så kunde
varken han själv eller någon annan än
Frälsaren upplyfta honom ur den nöd,
som han låg uti, och som han beskriver
med dessa ord:
"Jag under satan fången låig
och kunde mig ej hjälpa; •
den synd, som rådde i min håg,
i grund mig ville stjälpa.
Min synd mig till förtvivlan drev,
mitt samvets dorn orygglig blev,
och helvetet stod öppet."
Men Frälsaren lyfte upp honom med
sin nåds ord och satte honom på
frälsningens fasta klippa, så att han kunde
trygg och glad sjunga om sin frälsning
i Jesu namn så:
"För mig isitt liv, sitt dyra blod
-han ville icke spara,
att för den dom, mig förestod,
jag måtte tryggad vara.
Han blev hos Gud min löftesman.
Uti hans död min synd försvann;
Så är jag frälsad vorden."
Även d:r Rutström arbetade så
allvarligt på att komma upp ur syndens
dy, att han fick en djup och levande
erfarenhet av sin oduglighet, Han blev
alldeles hopplös om hjälp och frälsning,
varom han säger:
"Sist gav jag mig förlorad
och tänkte i min nöd:
Kanske jag är utkorad
av Gud till evig död."
Men även han fick i sitt samvete och
hjärta ljus i nådens ord, varigenom han
blev uppburen, så att han kunde
sjunga:
"I [Lammets död och smärta
består mitt nådaval.
I hans uppstaingna hjärta
och i hans själakval
anser jag mig intagen,
betald, förlossad nog
och det uppå den dagen,
då han på korset dog."
Forts.
På Guds försyn.
En verklighetsskildring från 1850-talet.
Forts.
Därtill kom hennes barnsliga tro och
levnadsmod, som höll hennes huvud
uppe och hennes hjärta friskt under
makens långa sjukdom. Då denne slutligen
nöjd gick hem, hade hon det fasta
hoppet, att Gud i sin nåd hade förlåtit
honom allt och nu även tagit honom till
sig. Ty Gud var för henne i allt
huvudpersonen. Hon talade icke så särdeles
mycket därom, men han var dock henne
mera kär än både man och barn och allt,
I dag är det söndags eftermiddag.
Skolläraren har fått veta, att mor
Beata åter fått ett brev från Amerika,
och han har därför gått till henne en
stund. Dels ville han gärna själv veta
något om Maria, som gått i skola hos
honom, dels visste han, att i brevet före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
