Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6 - 8 Febr. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR DE SMÅ OCH DERAS VÄNNER.
N:o 6 — 8 Febr. Bed. av K. K—n. | Årg. 10 — 1920
BETRAKTELSER
över Ebréerbrevets femte kapitel.
Av a. V. i.
"Ty var och en överstepräst tages
bland människor och tillsättes för
människor i de ting, som röra Gud,
för att frambära, gåvor och offer för
synder, såsom en som kan hava
undseende med de okunniga och
vilse-f a rande, emedan han ock själv är
behäftad med svaghet och för dennas
skulle måste, liksom för folket så ock
för sig själv, offra för synder";
v. 1—3.
I Israel tjänstgjorde under
århundradens lopp många överstepräster.
"De ha,va varit flera, emedan de
genom döden hindrades att förbliva";
kap. 7:23. Hur många de än voro,
så var dock var och en tagen bland
människor. Gud sände aldrig någon
ängel att tjänstgöra såsom
överstepräst. Nej; det var människan, som
hade försyndat sig emot Gud, därför
var det ock människan som måste
gottgöra för sin överträdelse och
försona sin synd. Därför måste var och
en präst tagas bland människor.
Aposteln angiver ännu en orsak,
varför översteprästen skulle vara
människa: han skall hava en egen
personlig erfarenhet av de
nödställdas behov för att kunna hava
undseende med de okunniga vilsefarande.
Han borde hava både sinne och
förmåga därtill, emedan han ock själv
var behäftad med svaghet.
Översteprästen var icke någon
lagstiftare, domare eller tuktomästare;
och han skulle icke heller framträda
som sådan inför folket. Han var i
sin ämbetsskrud härlig och en
prydnad för gudstjänsten; men han
kallades icke till överstepräst för att
gudstjänsten skulle bliva, lysande och
vacker, utan han intog tjänsten,
emedan det var så mycket elände bland
människorna. De voro nämligen
syndare, okunniga och vilsefaraude och
behövde därför försoning,
barmhärtighet och vägledning. De bebövGe
en överstepräst, som kunde utplåna
deras synder, och som hade hjärta
och känsla för de okunniga, och som
hade både förmåga och takt nog till
att hjälpa okunniga och vilsefarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
