Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—64 -
fullt avgörande: man förstår ej, hur en summa av
sensationer kan som helhet bli en känsla. Här föreligger samma
svårighet som möter psykologen, när han t. ex. vill härleda
rumsåskådningen ur elementer, vilka ej i sig själva
innesluta en elementär rumsåskådning. Sensationen som sådan,
abstraktionsvis tänkt utan känsla, är indifferent. Det är
endast genom att försumma denna abstraktionsprocess, som
vi kunna härleda något emotionellt ur sensationen. Man
kommer alltid tillbaka till det emotionella som ett särskilt
moment i medvetandet, ej möjligt att härleda ur det
cognitiva. Det är fåfängt att söka känslan inom
följdsensationerna, liksom det var fåfängt att söka den inom
försensationerna. Detta argument är framställt hos LEHMANN
(Hovedlovene, § 159). Man kan, menar LEHMANN, icke
inse, varför den primära värmesensationen uppträder i
medvetandet som en blott sensation, medan den sekundära som
kommer av kärlutvidgningen, smälter samman med en
förnimmelse av förökad muskelkraft till en lustbetoning. Ett
slags svar på detta argument skulle man kanske kunna
finna hos MÜNSTERBERG 1), varest det heter; »als Objekt
ist jener Bewusstseinsinhalt (= vad jag kallat
följdsensationer) emotionell indifferent, als bestimmendes Mass
anderer Objekte ist er Gefühlston». Detta är en särdeles viktig
och nödvändig distinktion, som LEHMANN förbisett, när han
säger att »hvis Sansefornemmelsernes Fölelsesbetoning kun
er en Sum af Organfornemmelser, saa tör man ikke antage,
att den enkelte Organfornemmelses Betoning skulde
hidröre fra noget som helst andet end en lignende Sum af
andre Organfornemmelser». Men även om man beaktar
!) Beiträge zur experimentellen Psychologie, Heft 4, s. 230.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
