Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PE —
sensationer, eller erinringar av sådana. Omvi giva närmare
akt på vad som försiggår inom oss under en viljehandling,
skola vi ingenting annat finna. Jag vill åtminstone för min
del medge det. Och här råka två mycket skilda meningar
att möta varandra; ty vad MÜNSTERBERG påstår stämmer
ganska väl med FICHTES åsikt om viljan. Så snart denna
blir föremål för medvetande, menar FICHTE, ter den sig
icke längre som vilja, den är då icke längre handling, den
är en stelnad produkt av en handling. Viljan kan icke
vara medvetenhetsinnehåll. Den kan icke heller empiriskt
konstateras, men FICHTE menar, att den kan
transscendentalt deduceras.
Den JAMES-LANGESka 1) teorien har fört frågan om
känslan in i samma läge, som det vari frågan om jaget
och om viljan en gång befunnit sig. Jag är för min del
övertygad om att även känslan ej är empiriskt given för oss.
Vi få alltså å ena sidan det empiriska (reala) jaget
den empiriska viljan och känslan: de äro knippen av
cognitioner; å andra sidan, om jag får använda denna
benämning, det transscendentala (formala) — jag säger ej det
transscendenta — jaget, den transscendentala viljan och
känslan.
Men här möter naturligtvis frågan, med vad rätt vi
tala om det transscendentala; en fråga, vari filosoferna
mycket länge torde komma att hava olika meningar. Jag
menar nu, att den transscendentala deduktionen är logiskt
1) Jag låter även JAMES fortfarande stå för teorien, oaktat han
(Psychol. Rev., vol. I, s. 529) förklarat, att hans motståndare
missuppfattat honom och att hans åsikt icke skulle skilja sig från den
LEHMANN”ska. Sä länge JAMES icke tagit tillbaka något av vad han
förut yttrat, inser man icke, hur en sådan förklaring är möjlig. (Jfr
LEHMANN, De sjelelige Tilstandes etc. s. 151).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
