Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flödade öfver; och hvad gjorde det, hur deras
röster läto och om de sågo löjliga ut.
— Ack, jag glömmer ju Bertas frukostbricka,
utbrast plötsligen friherrinnan och reste sig,
ängslig på nytt.
— Då skall jag duka af, sade Elsa.
Hennes nåd nickade tacksamt och svassade
i väg utåt köket.
— Olivia . . . Olivia, ropade hon ifrigt. —
Fröken Varolén skall ha maten upp till sig.
Men inne i sitt rum satt Dagmar vid
skrifbordet med hakan stödd i händerna och stirrade
själsfrånvarande ned på gården, där fröken
Bjurner skred fram, värdig och regelbunden, för att
försvinna bakom en af de numrerade dörrarne.
Dagmar märkte henne knappt i sitt grubbel
öfver hvad som händt och hvad som vore att göra.
Hur hade de andra kunnat låta fröken Varolén
hållas utan motsägelser. Dagmar undrade, om
hon inte borde skrifva hem och fråga, i fall hon
med aktning för sig själf kunde stanna bland
sådana människor. Åh, hon visste nog, att det skulle
komma respengar omgående. Dagmar ändrade
ställning och fick händelsevis ögonen på det
obrutna brefvet, som låg kvar på
skrifunder-lägget. Hon tog det, skar upp kuvertet helt
mekaniskt. Hela brefvet var skrifvet på maskin
och Dagmar läste:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>