Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
u betecknar i de flesta fall ett kort o-ljud. Svenskt -u- som i du
saknas helt i samiska. Uttalet av samiskt u är långt i
huvudsak bara när det har uppstått ur ett -uo-. (Se angående
ljudövergångar i grammatiken.) Ex: gullat, höra (men bullet,
de brinner, med långt -u- av buollit, brinna).
o betecknar ett o-ljud som uttalas med en markerad läpprundning
och längre kvantitet. Uttalet motsvarar -o- i sv. bo. I
diftongerna -uo- och -oa- kan skrivtecknets uttal beskrivas
som ett å.
k, p, t uttalas i svenska och norska på det viset att luftströmmen
plötsligt och kraftigt släppes fram och man hör ett tydligt
h-ljud efter konsonanten (postaspiration). Det uttalet av
k, p, t är främmande för samiskan (utom i några få lånord).
I samiskan förekommer däremot ibland ett h-ljud (eller tonlös
ljudövergång) före konsonanterna (preaspiration), vilket
är okänt i svenska och norska.
Skrivtecknen k, p, t betecknar i samiskan ljuden /k/p/t/ när
de har preaspiration. Ex: lakka (lahka), nära, áppi
(āhpi), hav, muotta (muohta), snö.
g, b, d är i svenska och norska vanligen tonande, medan de i
samiska bara i viss ställning i ordet har stämton (se nedan).
Uttalet av tecknen g, b, d står mycket nära uttalet av k, p, t
med den skillnaden att de alltid saknar preaspiration
(g, b, d står alltså efter tonande ljud och föregås aldrig av
tonlös ljudövergång). I början av ord (utom i några få nordiska
lånord) brukas g, b, d. Ex: daggár, sådan, duoddar, fjäll,
oabbá, systerns.
Lägg märke till följande ordpar i vilka den tonlösa
ljudövergången före -k- är betydelsebärande: lái’gi, tråd – lái’ki,
lat; čuoi’gá, han åker skidor – čuoi’ka, mygga; hær’gi, renoxe –
hær’ki, öm, känslig.
3. Anledningen till att vi redovisar de svåruppfattade
ljudförhållandena är, att de är betydelsebärande. De ljud som berörs av
valet mellan två alternativ är /k/p/t/ts/tj/. Vi ställer upp ljuden
vid sidan av två serier av skrivtecken. A. har preaspiration,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
