Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
„Tvärt om“, sade hennes man mildt, „för den rena, sanna
kärleken är intet offer för stort, och en försakelse utan alla
förbehåll bereder vår verkliga lycka“.
„Tro mig Mathilda, jag skall icke sörja min musik; jag
stod på höjdpunkten af mitt musikaliska lif, och kanske skulle
jag härefter blott gått tillbaka; nu trädde jag bort, just då jag
var lyckligast. Det var nog bäst så, och en gång bortom tiden
skall kanske min violin också få tona med i spherernas
melodier“. Han tystnade och slöt innerligt den sköna
qvinnogestalten till sitt hjerta.
Men gamle Barken satt och lyssnade till allt detta utan
att säga ett enda ord; dock, öfver hans styfva drag smög der
plötsligen såsom ett leende fullt af solljus och värme, och för
andra gången i hans lif föll det på konto-bokens blad en klar,
glänsande tår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
