- Project Runeberg -  Sex små berättelser af Aina och Eva /
80

(1880) Author: Edith Forssman, Fanny Forsman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8o

Baronen hade gått in efter cigarrer, men Margarethe besvarade
den vänliga frågan med ett lågt ja och en sorglig skakning på
hufvudet. Hennes moder led alltid; sommar och vinter, vår och
höst växlade för henne endast genom nya lidanden. Den unga
flickan hade vändt sitt ansigte ifrån honom, men han kunde dock
se, huru under det hon talade en dyster skugga drog öfver
hennes nyss så leende drag.

„Äfven den härligaste dag går det stundom ett moln öfver
solen“, tänkte Arthur. „Det förlänar blott ett ännu högre behag
åt det ånyo frambrytande ljuset“ När hon åter log tycktes
honom hennes leende var ljufvare än någonsin.

Baronen återvände snart, men som han alltid föreföll
antingen frånvarande eller orolig, fann doktorn det vara klokast
att icke inleda honom i alltför långa samtal. Den gamle herrn
hade full frihet att komma och gå som han sjelf ville, ty
Margarethe hade nu framtagit sitt arbete och Arthur, sittande i gräset
vid hennes fötter, underhöll henne med en liflig beskrifning om
sin egen och Georg Löffälts studenttid.

„Hvad ungdomen dock har för en välsignad lätthet att
blifva bekant och förtrolig med hvarandra!“ suckade baronen,
när han för ett ögonblick stannade sin oroliga promenad på den
breda sandgången och betraktade sin dotter och deras gäst.
„För ungdomen är hela lifvet en lek, en lycklig dröm; gifve
Gud, att de aldrig behöfde vakna“. Han skakade på sig med
en rysning och begaf sig åter in i parken, — men under eken
sutto de två unga, glada, lefnadsfriska — och glömska af att
tiden har vingar, hvilkas flygt förvandlar dagar till veckor,
veckor till månader och månader till år! Solen sken så vänligt
ned på dem. Lyckliga ungdom!

4. Kap.

Tre veckor hade redan förflutit sedan doktorns ankomst
till Fredsby. Ritningarne voro längesedan färdiga, men allt
ännu dröjde han qvar. Syster Finette log i smyg; hon hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 18 12:08:33 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sexberatt/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free