Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
man, som vunnit ditt hjerta. Ve då mig arme, ve mig, då har
fadrens missgerningar fallit ned på barnets oskyldiga skuldror.
Hvarför har jag icke förr varit öppen mot dig, Margarethe!“
klagade han. „Men kanske är ännu icke allt förloradt, kanske båtar
det ännu att tala; åtminstone skall det lätta mitt så länge tryckta
samvete, och du, mitt goda barn, skall dock kanske med
medlidandets tårar begråta en faders skuld. Lägg ditt hufvud här mot
min axel; så, mörkret faller öfver oss — det skall göra det lättare
för mig att berätta dig min historia“.
„Jag var mina föräldrars ende son och uppfostrad med
frihet att i allt följa min egen vilja. Knappt tjugu år, hade jag
redan sett mer än halfva Europa och kastat en blick i verlden,
om hvilka mången äldre icke ens hade en aning. Med
studiernas bedrifvande gick det trögt, men jag tröstade mig med att
min rikedom ändock gjorde mig oberoende, och roade mig i
stället med att studera lifvet i dess tusende skiftningar. Utan
tvekan lät jag mig indragas i de stora städernas verldshvirfvel,
der jag njöt hvarje nöje, som stod mig till buds, och brann för
hvarje vacker flicka jag såg. Så fortgick det under flere år,
och blott min i grunden starka och fasta kroppskonstitution har
jag att tacka för att min helsa icke gick förlorad, att jag ännu
var en lefnadsfrisk och glad ung man vid tjugufem år. Jag
tänker tillbaka på denna ålder af mitt lif med en sällsam
känsla, ty just då inträffade en vändpunkt i mitt öde. Slumpen
förde mig på besök till en gammal onkel i Pommern. Gubben
var ägare till ett präktigt gods och en förtjusande dotter, och
för första gången kände jag mitt hjerta tändas af den sanna
kärlekens rena låga. Äfven min kusin tycktes hysa för mig
samma varma känslor, och så vida var allt godt och väl, men
när jag hos onkel anhöll om hennes hand, möttes jag af ett
motstånd, som så när blifvit mig oöfvervinneligt.
Den gamle vördnadsvärde mannen berättade, att i hans
hustrus slägt låg ärftligt vansinne, hans maka och tvenne
tidigare än hon bortgångna barn hade lidit af denna djupt
beklagansvärda sjukdom, endast denna dotter, min vackra Genia, hade
fått behålla sin själs ljus, ehuru hennes helsa i öfrigt var klen.
Nu hade en framstående läkare förklarat, att om hon kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
