Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
»Ger du mig din välsignelse, min moder?“ sade han med
en ton som gick henne till hjertat. „Min fars välsignelse har
jag ej fått, men ej heller hans — förbannelse“, tillade han
nästan bittert.
„Gud välsigne dig, min son, och henne som ditt hjerta
valt“, sade modren; och efter en omfamning och en hjertlig
kyss åtskiljdes de.
* *
*
Clara hade tänkt, bedit, kämpat och lidit, men hennes
beslut stod orubbligt. När det led mot den tid, då hon kunde
vänta Alarik, gick hon ned till sin älsklingsplats vid stranden.
Alarik hade först lofvat att tala med henne innan han vände sig
till hennes far, och nämdemannen hade dessutom på morgonen
begifvit sig bort i något ärende.
Det är underligt huru små helt likgiltiga yttre
omständigheter kunna inpregla sig i vårt minne, då hela vår själ
likväl upptages af saker, hvarpå lifvets ve eller väl beror. Dessa
likgiltiga omständigheter bilda sedan i vår föreställning likasom
en ram omkring lifvets vigtiga händelser. Så gick det i dag
med baron Alarik.
Solen sken bländande klar då han den tjugusjunde augusti
på förmiddagen öppnade den rödmålade gårdsgrinden på Vreta.
Tusse, den lurfviga bruna gårdshunden nosade vänskapligt på
honom. Vid trappan satt gamla Stina och fjellade abborrar,
bredvid henne spisade en stor grå katt fiskres ur en trädskål,
och en hvitbrokig kattunge lekte i gräset med en liten blank
fisk, som den kastade upp i luften och mottog i sina tassar.
Stina helsade höfvisk och strök ned klädningen, som hon
vid fiskrensningen haft uppviken under sitt grofva ylleförkläde.
Från väfkammarens öppna fönster hördes bankandet af Lottas
väfstol, i hvilken hon klappade, så att det klang i fönsterrutorna,
emedan hon ville ha sin väf ned samma dag.
Baron Alarik gick uppför trappan och öppnade dörren till
stugan. Nämdemanskan stod i mörkblå bomullsklädning med
ljust halskläde och dito ansenligt förkläde vid det stora
hvitskurade bordet och klippte med en stor blank sax till skjortor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Sep 18 12:08:33 2025
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sexberatt/0176.html
