Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
sluppit ur skolrummet, der Hulda och Ebba nu allena profiterade
af Bonne-Amies visdom. Att de gjorde det „nu“, var dock icke
att taga efter bokstafven, ty den tid hvarom jag ämnar tala
inföll vid sommarferierna, Bonne-Amie hade rest för att besöka
sina slägtingar och en allmän frihetstid rådde. Gossarne skulle
visserligen läsa litet latin för stora bror Axel och flickorna
spela för Gustchen och mig, men sanningen att säga förtjenade
hvarken lärare- eller elever beröm för flit.
Men hvem kan också vara flitig, då juni infaller så
härlig, så varm och så grön som då? Dertill fordras en stoicism
större än vi alla, som ännu blott räknade „ton—åren“,
sammanlagdt egde. Hvem kunde motstå, då bofinken qvittrade så
lockande, då göken tycktes ropa: „kukku, kukku, kom ut, kom
ut!“ då sjön inbjöd till bad eller utfärder till de gröna öarna i
dess blåa famn, eller då abborrarna nappade så präktigt vid
vassen? Nej det var rakt omöjligt att spela skalor och sonater,
declinera mensa eller peta med synålen inomhus, och det gjorde
vi då heller icke, utom på regndagar. I trädgården arbetade vi
deremot så, att mamma riktigt berömde oss, men det var också
sannerligen ett nöje att så och plantera, gräfva, rensa och kratta
då körsbärsträden snögade hvitt på en och siskorna qvittrade
öfver ens hufvud!
En dag sutto vi efter väl förrättadt arbete vid det långa
middagsbordet då pappa yttrade något, som kom oss att spetsa
öronen.
»Jag har i dag haft bref från en gammal vän, bror
Holm i Borgå“, sade han, „du mins ju Robert Holm, mor?“
»Ja, jag mins lektor Holm rätt väl, min vän; jag mins
också att du alltid satt stort värde på honom“, svarade mamma.
»Holmen skrifver nu till mig och frågar, om vi under
sommaren vilja mottaga i vårt hus hans son Clas; gossen är
hans enda barn, nitton år gammal och nyss blifven student.
Bror Holm menar, att hans pojke väl skulle behöfva litet
fruntimmersupptuktelse, emedan han så tidigt miste sin mor. Hvad
menar du, min vän, skola vi taga honom hit? De grannlåter
Holmen säger för din räkning, om din förmåga att handleda
ungdom och annat mera, hvari han visserligen har alldeles rätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
