Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
får du sedan sjelf läsa, men jag vet nog att de ej inverka på
ditt beslut. Har du plats för gossen och skola vi skrifva att
han får komma hit?“
„Ja gör det, min gubbe. Grytan, som kokar för fjorton
munnar“, — (med pappas renskrifvare och mammas
hushållsbiträde voro vi fjorton till bords) — „kan godt göra det äfven för
den femtonde, och utrymme ha vi nog. Jag tror visst att Axel
ej har något emot att få en kamrat i sin vindskammare, och
vi skola göra hvad vi förmå att han måtte trifvas ibland oss“.
Mammas moderliga hjerta var redan helt varmt för den
moderlöse, och hennes fina hand for smekande öfver lilla Annas
ljusa hufvud, der hon satt emellan föräldrarne på sin höga
barnstol.
Nu blef ordet fritt och man småpratade om hvarjehanda,
men först och sist om den väntade ungherrn. Axel undrade
litet på sitt lugna vis hvad slags pojke han kunde vara, och den
ömbjertade lille Bruno, som uppmärksamt åhört pappas ord,
sade:
„Mamma måste bli hans mamma, efter han ingen mamma
har!“
Mamma gaf honom en blick, som sade att hon gerna velat
vara en moder för alla moderlösa, och sade att hon och vi alla
skulle vara mycket snälla mot den fremmande gossen.
Andra kapitlet.
Pingstaftonen väntades den unge studenten. Gustchen och
jag sutta på gungbrädet vid trappan och rensade „patientia“ till
qvällen och språkade om den väntade.
„Vet du Eva, vi måste riktigt antaga oss pojken att det
blir folk af honom“, menade Gustchen.
„Jag tänker det är bäst att vi först se „föremålet“, som
tant Greta säger“, svarade jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
