Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Den sedvanliga ädla täflan emellan oss flickor att stanna
hemma hos pappa, som ej hade tillfälle och kanske, efter hvad
jag misstänker, icke heller lust att bivista det besvärliga nöjet,
fick ett kort och godt slut genom pappas förklaring att han
sjelf just de dagarna måste begifva sig bort på ett urtima ting,
hvarför så många som rymdes gerna kunde fara med — ,det
de nog ändå kunnat göra“, menade pappa, som så gerna unnade
barnen det efterlängtade nöjet. Lille Bruno, hvilken just höll
på att draga på tråden till en „dansmästare“, som hängde på
väggen för att roa liila Anna, som skrattade och sprattlade med
armar och ben nästan lika ledigt, som sjelfva dansmästaren,
skulle bli hemma för att „hålla sällskap åt Anna“, och
förklarade vigtigt, att ingen behöfde vara orolig för henne; han,
Bruno, skulle nog akta henne för tuppen och gåskarlen samt för
brömsar, Annas förskräckelse, och för brunnen, dit Anna hade
en farlig benägenhet att titta ned.
Mamma framtog nu hvitt linong, som hon i tysthet
uppköpt till klädningar åt Gustchen och mig, men ej velat förut
omnämna, i händelse ingen Ulrikadagsbal blifvit af, och
socknens högt ansedda sömmerska mamsell Frondelia tillkallades.
Snart togs mått, syddes och profvades af alla krafter; Gustchen
och jag fållade och sydde kjolarna; vi gjorde detta på den
luftiga trappan och det gick som en dans. Pappa råkade
händelsevis få öfvervara öfverläggningen angående längden på min
donsklädning, och inlade äfven sitt votum i frågan. Han sade:
»„Gör inte Evas klädning lång och slamsig, så att hon
trampar i den, om jag får be; jag vill gerna att Eva skall få
vara min okonstlade raska flicka och inte en sjåpagås med lång
stjert efter sig, och kusin Brandelia har nog andra qvastar på
Uotila än florstrasor“.
Mamma skrattade godt och min klädning blef ganska
kort, hvilket jag, som aldrig dittills haft riktigt långa klädningar,
betraktade som en stor förmån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
