Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Carl XII:s krigare under fångenskapen i Ryssland efter slaget vid Pultawa till freden i Nystad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade varit, att det Kongl. Stats-Contoret vid sådan Christlig och
billig omsorg hade kunnat gripa oss med större eftertryck under
armarna, och alltför beklageligt är nu, att efter så långt väntande
och så många goda löften ingen erkläckligare summa följt än som
ofvanbemäldte ringa Post, hvilken, när densamma fördelas mellan
alle samtlige, löper intet mera än som femb daler Sm:t på personen.
Jag ser alltså med största bedröfvelse fångarnes änteliga
undergång och förtviflan för ögonen. De hafva till en så stor
myckenhet härtills tåleligen och sjelf med fiendens förundran dragit den
allra svåraste och bittraste nöden blott och allena af trohet till sin
nådiga Konung och Öfverhet, ja månge af hunger och nakenhet satt
lifvet till, utan att vilja bryta sådan trohet, huru de ock dertill
blifvit lockade„. — — —
Generalerna blefvo ock verkligen på nyåret 1715 för någon
tid aflägsnade från Moskwa.
Innan vi öfvergå till en närmare redogörelse för fångarnes
tillstånd, vilja vi tillse, huru de i allmänhet behandlades af Zaren
och Ryssarna. Hvad som redan är anfördt kan måhända gifva
någon föreställning derom, men mycket kan tilläggas. Vi hafva nyligen
sett, huru Piper bortfördes kort före julen 1714 till Petersburg.
Han fick der bo i ett uselt trädkyffe och se, huru Rysslands nya
hufvudstad uppbyggdes på en jord, som tillhörde Sverige. Det är
allmänt bekant huru Zaren 1715 lät honom hungra i 17 dagar för
att aftvinga honom en vexel på 30,000 R:dr, att af hans Grefvinna
betalas i Amsterdam till Ryske Ministern Kurakin. Då denna summa
icke aflemnades, enligt Pipers egen önskan och begäran, hvarom
han hemligen underrättat både sin Grefvinna och äfven Konungen,
blef han insatt på fästningen Nöteborg, der han under mycken
svårighet och ringa skötsel ändade sina dagar den 19 Maj 1716, 68
år och 10 månader gammal[1]. Sådan behandling vederfors emot
all folkrätt Konungens Förste Minister. Öfver Stats-Secreteraren
Hermelins öde hvilar ett dunkel, som nästan låter ana någon
grymhet. En berättelse säger, att Zaren, då han fått honom i sitt våld
vid Pultawa, med mycken vrede förebrådt honom hans bittra
politiska skrifter samt derefter under marquisen till sitt tält låtit
nedsabla honom; en annan, att Hermelin blifvit bortförd till ett
Munkkloster i Astrakan och der likasom begrafven för verlden[2].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
