Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad nu angår sjelfva bilderna å Gökstenen, torde väl en hvar
läsare lätt finna, att de hafva en märkbar likhet eller
öfverensstämmelse med dem å Ramsundsberget (jfr afteckningen ofvan sid.
48). Såsom väsendtligare olikheter må anmärkas, att å
Ramsundsberget omslutes bildfältet af tre ormar, men å Gökstenen af två,
hvar emellertid der äfven finnes en tredje och mindre orm, som
vänder sig emot hästen; att det senare minnesmärket, som
dessutom är försedt med ett korstecken, har endast en fogel, medan
det förra har två. Härvid bör dock erinras, att afteckningen af
Gökstenen i Rudbecks Atlantica företer två foglar, den ena bakom
och ofvanför hästens svans, der man nu ser en figur, som tyckes
föreställa ett hufvud. Man synes häraf kunna draga den slutsats,
antingen att teckningen i Atlantican i detta fall är otillförlitlig,
i det att man må hända sett hvad man velat se för att ytterligare
få fram en likhet, eller också att den ifrågavarande fogeln genom
en s. k. »upphuggning» i en följande tid alldeles förändrats och
mistat sin ursprungliga figur. Jag har icke funnit anledning att
antaga detta senare, äfven om ristningen vid något tillfälle blifvit
»upphuggen».
Frågar man, hvilketdera af de två minnesmärkena,
Ramsundsbergets eller Gökstenens, är det äldre, så måste jag utan förbehåll
svara: Ramsundsbergets. Och jag vidhåller af redan anförda skäl,
att det samma är att betrakta såsom ett omedelbart historiskt
monument, icke såsom ett konstgjordt på grundvalen af den
poetiska sagan om Sigurd Fafnersbane.
Genom flere sammanstämmande omständigheter och
sannolikhetsskäl vill jag vidare uppställa följande förklaring, som
naturligtvis icke är eller kan vara annat än en gissning, nemligen: att
en nordisk man, som varit Alarik följaktig i södern, efter hans
död hemkommit och enligt uppdrag såsom kunnig runmästare
utfört ristningen å Ramsundsberget, hvarvid Alariks moder Sigrid
velat genom då lättare begripliga bilder föreviga minnet af sin
verldsberömde sons bedrift att hafva intagit Rom; att nämnde
runmästare var Kjule eller kanske rättare Kjulr, hvilken från sin
hembygd i Södermanland åter begaf sig till södern och dog i
Mœsien, såsom sägs uti inskriften å Gökstenen; att Kjules son, hvilken
erhållit det bibliska namnet Esaias, Isaio, då han åt en inhemsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
