Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IV - 1. Sammanhängande kapitel - En uppryckningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den tiden men däremot närmade sig Frankrikes och
Englands i storlek. — År 1608 hade Sverige ett enda tryckeri,
beläget i Stockholm och betjänat av två personer. Mot
århundradets slut fanns det sjutton, av vilka sex lågo i
huvudstaden. Under seklets lopp grundades fyra svenska
universitet och tre större gymnasier. Flere stora bibliotek
tillkommo, tack vare bokskatter, vilka tagits som krigsbyte,
isynnerhet i Bayern, Böhmen och Mähren. — När unga svenskar
foro utomlands för att studera, var det under tiden närmast
före vår stormaktstid huvudsakligen till Tyskland, som de
styrde kosan; och vad de där studerade var nästan
uteslutande teologi. På höjden av vår stormaktstid blev det regel,
att varje högadlig yngling reste ut för att »perfektionera sig»;[1]
och det var ej blott Tyskland utan även Holland,
Frankrike och England, som de besökte. De brukade därvid ha
med sig som informator någon lovande ofrälse yngling,
som på det viset också fick tillfälle att studera och utbilda
sig vidare.
Faktiskt är den svenska storheten till ej ringa del en frukt
av utländsk påverkan och även av utlänningars insatse.
Närmast tänker man då på främmande krigare och
diplomater i svensk tjänst. Men eftersom en stor del av dessa
män tillbragte den mesta tiden utanför våra gränser, hunno
de aldrig naturaliseras som svenskar. Detta blev däremot
fallet med de utländska industriidkare och affärsmän,
ingenjörer och navigatörer, som gjorde välbehövliga insatser bland
ett folk, vilket hade ekonomiskt lättsinne i blodet och led
brist på yrkesmässiga insikter.
Även inom den lärda världen och statsförvaltningen möta
vi många framstående främlingar både i Gustav Adolfs och i
Kristinas dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
