Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VIII - 1. Sammanhängande kapitel - De liberalas förtjusning över Oskar I förbytes i opposition - Reformmötena i Örebro och deras efterverkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.
gamle mannens urkonservativa läggning. Så här låter det:
»Konungen hade i början av sin regering för mycket
favoriserat det liberala partiet för att sedan helt kunna bryta
med det. Erfarenheten hade visat honom de radikalas allt
större fordringar och deras otroliga oförskämdhet.
Olyckligtvis hade konungen icke energi nog utan endast önskan
till makt, och makt utan kraft, som icke kan göra sig
respekterad, ä r icke makt.»
Reformmötena i Örebro och deras
efterverkningar.
Sid. 549 efter st. 3 och 4.
Det första allmänna reformmötet i Örebro 1849 gav
uppdrag åt professorn i statskunskap vid Uppsala universitet
Olof Wingqvist att på grundval av mötets beslut författa
ett fullständigt reformförslag. Till det andra mötet, år 1850,
kom Wingqvist också med ett utkast till ny riksdagsordning.
Förslaget antogs i allt väsentligt,’och dessutom utarbetades
under själva mötet en särskild vallag. Förslagen trycktes
och spriddes, och inte nog med detta: de kommo även
inför 1850—51 års riksdag, där de rönte bifall inom
bondeståndet. Något försvagade framfördes förslagen även i
konstitutionsutskottet och voro där nära att gå igenom.
Det råder för övrigt ett — ofta bortglömt — samband mellan
Örebromötenas förslag och den senare rösträttskampen. Vad
Örebromännen kämpade för var ju en rösträtt utan alla
»penningstreck»: en allmän rösträtt. Den första
riksdagsmotion i rösträttsfrågan, som väcktes efter
representationsreformen, innehöll just förslag om allmän rösträtt och
fram-bars av Närkesrepresentanten A. V. Uhr. Han var en av
deltagarne i Örebromötena och satt därefter först i
bondeståndet, sedan i andra kammaren under alla riksdagar fr. o. m.
1850 t. o. m. 1878.*
1 Uhr har även spelat en viss historisk roll vid själva
genomförandet av representationsreformen. När den stora frågan som vanligt
hade fallit vid 1859—60 års riksdag, var det några riksdagsbönder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
