Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl IX - Kalmarkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmanade dem till ståndaktighet och »frågade, om de icke
ville stå bi ännu, därest något företoges vidare fientligit emot
Sverige. Sedan begynte konungen själv tala något med halvt
tal och tecknade allt om detsamma.» Han sporde ständerna
till, »om de icke ville hålla hans Kunglig Maj:t för sin rätte
konung och hans familia» samt bistå honom mot hans
fiender. Då svuro samtliga ständerna på nytt med två
uppräckta finger konungen huldskap och troskap och lovade att med
honom våga liv och blod och allt vad de ägde. »Då sade
Hans kungl. Maj:t alle tack.» Men när konungen talade om
att använda rikets krigsmakt, ropade alla om frid, men »Hans
kungl. Maj:t vred allt på huvudet».
»Den 15 december klockan 12 slogs om,[1] att alle skulle gå
uppå slottet, vilket de ock gjorde. Konungen och fursten
gingo in i salen; men efter de icke funno alle på ögonblicket
tillstädes, blev han misslynt och gick ut. Befalltes så, att de
klockan 10 följande dag skulle sig infinna.»
Följande dag »begynte Hans Maj:t mycket tala» till
ständerna, »vilket doctor Nils och Erik Olofsson uttolkade».
Till sist frågade konungen ständerna, »om de ville köpa frid
av juten eller polacken. Ständerna svarade nej.» Till sist
föll riksdagen undan för konungens fordringar och
beviljade en utskrivning av 25,000 man, förutom vad som skulle
uttagas i Finland, samt dessutom en särskild krigshjälp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
