Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land
- Danska kriget 1709—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danmarks och Sveriges stridskrafter.
Den 18 oktober utfärdades den danska krigsförklaringen.
De tillgängliga danska stridskrafterna samlades vid
Köpenhamn för att överföras till Skåne. De bestodo av 15 000 man.
Det var vad som kunde avvaras för uppgiften, sedan nödigt
folk avdelats till gränsernas skydd. Men ytterligare 12 000
man utmärkta trupper skulle ha varit disponibla för angreppet
på Sverige, så framt danska regeringen ej hade överlåtit dem
åt England och Holland. Därigenom hade visserligen
Danmarks statskassa ej blott besparats utgifterna för deras
underhåll utan även haft en direkt inkomst av sysslan som
truppleverantör — men vad betydde väl denna fördel i ett
kritiskt ögonblick som nu, då det gällde statens livsintressen!
En motvikt mot denna minskning i tillgängliga stridskrafter
låg dock däri, att konung Fredrik genom sina truppleveranser
ställt sig väl med sjömakterna och icke hade att befara något
sådant ingripande från deras sida som vid Karl XII:s
landstigning på Själland.
Den armé, som nu skulle föras i fält mot Sverige, inneslöt
inom sig åtskilliga synnerligen krigsdugliga trupper, vilka
deltagit i spanska tronföljdskriget, där även många danska
officerare tjänat med berömmelse. På grund av penningbrist
hade man dock ej kunnat förse soldaterna med nödig
beklädnad för ett vinterfälttåg. Särskilt klagades från högsta
befälets sida över bristen på skodon. Två par skodon årligen
jämte två halvsulningar, som överbefälhavaren begärt, ansåg
sig regeringen icke ha råd att bestå utan beviljade blott ett
par skodon och en halvsulning.
Högste befälhavare var general Reventlow, en 38 års
man, som i spanska tronföljdskriget gjort sig ett aktat namn,
en lugn natur med sunt praktiskt omdöme och fältherreblick.
*
Högsta ledningen av försvarsväsendet hemma i Sverige
hade Karl XII uppdragit åt en avdelning av rådet, den s. k.
defensionskommissionen. Man får nu ej föreställa sig,
att landet efter kapitulationen vid Perevolotjna var alldeles
utblottat på försvarsmedel. Trots de svåra förlusterna i
Ukraina hade Sverige ännu aktningsbjudande styrkor under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0037.html
