34 (Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land - Danska kriget 1709—1710

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fanorna, men de voro fördelade på olika trakter av det
vidsträckta väldet. Hemma i Sverige hade åtskilliga av de
ordinarie regementena fått ligga kvar, särskilt med tanke på
försvaret av gränsen mot Norge, och flottan hade ju ännu ej
lidit något nederlag utan befann sig i respektingivande skick
under den gamle Hans Wachtmeisters sorgfälliga omvårdnad.
Det oaktat var defensionskommissionens uppgift synnerligen
svår, därför att stridskrafterna behövdes på så många olika
håll mot de hotande fienderna. Då nu Skåne särskilt var
utsatt för fara, måste man nödvändigt förstärka de
tillgängliga stridskrafterna med en ny armé. Men hur få en sådan
uppsatt, så länsade som statens kassor voro? Svårigheterna hade
ytterligare ökats genom en missväxt, som under år 1709
drabbat nästan hela Sverige — Skåne var dock ett av undantagen.

Magnus Stenbock.

Den man, som närmast hade till uppgift att försvara Skåne,
var generalguvernören därstädes, Magnus Stenbock. Han
föddes 1663 eller 1664 och var son till riksamiralen Gustav
Otto Stenbock och den berömde riksmarsken Jakob de la
Gardies dotter. Den sköna Ebba Brahe var alltså Magnus
Stenbocks mormor.

Som sjuttonårig yngling hade han sett sin faders
förmögenhet gå sin kos genom reduktionen. År 1685 gick han i
holländsk krigstjänst men blev två år därefter utnämnd till
kapten vid ett svenskt regemente, som Karl XI sände till
sina bundsförvanters hjälp år 1689.[1] Och i det blodiga slaget
vid Fleurus[2] förunnades det honom att som ung major hävda
det svenska namnets ära. Det gjorde han med en tapperhet,
som vann både vänners och fienders beundran. Under de
nästföljande krigsåren utförde han nya bragder.

Han var nu vorden en lycklig äkta man. Sin unga maka,
en dotter till den mäktige kanslipresidenten Bengt
Oxenstierna, älskade han över allt här i världen. Den beviskraft,
som ligger i själva friarebrevet, får väl näppeligen i och för
sig anses så avgörande, men det tyder i alla fall på en verklig
förälskelse. Fast naturligtvis började det med ceremonierliga
vändningar i tidens stil: »Jag vet intet, min ädlaste Fröken,

[1] Se Bd IV: 326.
[2] Se Bd IV: 327.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfubon/5/0038.html

		Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 / 34 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|