Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Arvid Horn får ett nytt parti mot sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Versailles i avseende på Sveriges utrikespolitik. Och i fråga om
den inre hushållningen lovade dessa män att på genvägar
göra Sverige rikt. Det var ej blott egennyttiga lycksökare,
som drogos till det nya partiet; det var även entusiastiska
och lättantändliga naturer, som tänkte högt om sitt land
och läto hänföra sig av de många vackra orden utan att så
noga granska, vad som doldes bakom dem.
Den kraftiga agitation, som partiet satte i gång, visade
snart sina verkningar i sekreta utskottet, som man lyckades
förvandla till en härd för krigsplanerna. I flere veckors tid
kämpade de bägge partierna i utskottet om förbundsfrågan.
Själva medellösheten anfördes av Fersen som ett skäl för
att kasta sig i kriget: om vi någonsin ville komma ifrån vår
tryckande statsbrist, så borde vi hålla oss väl med Frankrike,
så att denna makt kunde få lust att hjälpa oss.
Krigsivrarne lyckades väl ännu icke driva sin vilja igenom,
men vänskap och förbund med Frankrike blev dock den
ledande grundsats, som utskottet sökte predika i regeringen.
Och då utskottet fick underrättelse från Turkiet, att man där
stod färdig att bryta löst mot ryssen, beslöt man sända en
svensk minister till Konstantinopel för att underhandla om
gemensamt uppträdande. Med Porten hade vårt land sedan
Karl XII:s avresa därifrån icke haft någon beröring förr
än år 1727, då en turkisk beskickning anlände hit i juni
för att kräva betalning av Karl XII:s skulder till sultanen
samt verka för en handelstraktat.
Huvudmannen för ambassaden hette Mustafa Aga. Han
hade med sig en svit av några och tjugu personer. De långväga
gästerna blevo inkvarterade i ett hus vid Södermalmstorg,
där svenska regeringen lyckades få hyra 20 rum åt dem.
Vid framkomsten undfägnades agan med kaffe, lemonad och
konfekt, och en penningsumma överlämnades till honom att
därmed bestrida ambassadens underhåll. Sedan utbetalte
svenska regeringen till honom ett visst dagtraktamente i
överensstämmelse med plägseden i Konstantinopel att,
åtminstone delvis, underhålla främmande ministrar på
statens bekostnad. Snart hördes emellertid klagomål från agan
över att underhållet var för litet, och då ökades det medhälften.
Turkarne konstaterade också, att bostadens inredning
lämnade mycket övrigt att önska. Det var brist på sängar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
