Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krig med Ryssland och Danmark 1788—1790 - Ryska kriget 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade under dagarna närmast fore och efter drabbningen ej
mindre än 2,500 man eller 1/5 av besättningarna sjuknat, och
så länge man var i fiendens åsyn, måste dessa arma stackare
ligga »nerpackade uti hålskeppet utan någon tillsyn» — orden
äro Nordenskjölds. Även de flesta fältskärerna voro sjuka.
När man kom fram till Karlskrona, voro alla sjukhus där
redan överfyllda. »Vi nödgades», skriver Nordenskjöld,
»lägga de arma uslingarna på en ö i tält, och till tält tog jag
flottans segel. Annars hade de alla ömkligen omkommit.
Flottan skall nu gå ut men har 7,000 sjuka och sina segel till
sjuktält.» På Tjurkö inlogerades tidtals 5,000 sjuklingar i
90 tält, som saknade golv, ja t. o. m. all slags dränering. Ibland
regnade det in, och allt emellanåt söndersletos tälten av storm.
I de sjukhus, som man hade att tillgå, lade man in patienter
av olika slag om varandra, så att sårade och skadade fingo
ligga i samma sängar, där andra nyss dött av smittsamma
sjukdomar. De döda uppstaplades i högar utanför lasaretten.
Redan efter en vecka funnos ej längre några bräder till
likkistor. Nordenskjöld måste då påbjuda, »att alla döda skola
begravas i sina hängmattor».
Skjöldebrand berättar, att kungagunstlingen Munck kom
till Karlskrona för att undersöka, vad flottans overksamhet
berodde på. Han kom med förutfattad mening, såsom
framgår av följande vackra yttrande, som han fällde vid sin
ankomst: »Detta är förräderi; de göra sig sjuka av illvilja.»
»Ja», svarade en högre officer, »de driva illviljan så långt, att
de låta begrava sig.» Munck kom tillbaka från Karlskrona
alldeles omvänd och fann det vara ett underverk, att
någon enda kunnat tillfriskna i denna pesthärd.
Svenska flottan var dömd till overksamhet för en längre
tid framåt. Vad hjälpte det, att skaror av friskt manskap
ryckte in för att ersätta de sjuka och döda! Farsoten fann
ständigt nya offer bland dem.
Nordenskjöld gjorde dock allt, vad som stod i mänsklig
makt för att få fartygen utrustade och bemannade igen.
»Jag persvaderar, ber, hotar, memoraliserar, håller knappt
ihop efter sex månaders arbete natt och dag utan kroppens
eller sinnets vila», skriver han. Det allra värsta hindret för
flottans stridsduglighet var, att av de gamla sjövana
båtsmännen så många hade dött och en mängd voro så svaga, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
