Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Reuterholm störtas. Det ljusnar för gustavianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dyster till sinnes. Till bekymren och oron kommo sjukdom
och kroppsliga plågor, som drevo honom nästan till
förtvivlan. Han skriver på sommaren 1797 till sin hustru, som då
rest över till Sverige för att verka för sin makes sak: »Min
sjukdom har nu antagit alla tänkbara och obotliga former,
och jag vill icke dölja för dig, att jag ser det med glädje.
Mina ben äro uppsvällda till ytterlighet, min oupphörliga
hosta hindrar mig att sova mer än några ögonblick. Jag
känner en svaghet, som icke kan beskrivas. Är detta
tillstånd uthärdligt? Är det värt att förlängas?»
Men när nöden var som störst, var hjälpen närmast. Det
var Armfelts ädla maka, som kom med hjälpen. Hon
uppvaktade den unge konungen och fann, att han, liksom så
många andra, var övertygad om att hans faders vän aldrig
förehaft några stämplingar mot sitt fosterland. Hennes
förhoppningar på att maken skulle få återvända till Sverige
gingo dock ej i uppfyllelse ännu. Men en ljusning blev det
i alla fall, när Gustav Adolf på hösten 1797 gav den
landsflyktige tillstånd att ostörd vistas var som helst utom i
Sverige.
Armfelt lämnade då genast sin förvisningsort, där han
länge vantrivts, och tillbragte de närmaste fem åren i
Europas storstäder, omväxlande med att han vid olika
hälsobrunnar sökte bot mot sina sjukdomar. Nästan överallt,
var han kom, var han en gärna sedd gäst i stora världen
och omgavs av beundrare — och framför allt beundrarinnor.
Bland den mängd berömda män och kvinnor, som han nu
sammanträffade med, var drottning Karolina av Neapel,
som genom en revolution tvungits att fly från den soliga
lazzaronstaden vid den blå golfen. Hon vistades nu en tid
i sin fädernestad Wien, där hennes mor, Maria Teresia,
Österrikes berömda kejsarinna, regerat och hållit hov. Lika
glädjerik som samvaron var mellan henne och Armfelt, lika
smärtsam blev skilsmässan. I ett brev kort efter avresan
bedyrar drottningen, att hon skall förbli Armfelt ömt
tillgiven för hela livet; och om hon komme att söka en fristad
i ett kloster eller varhelst, dit förtvivlan kunde föra henne,
skulle hon alltid bedja för hans väl. Armfelt var glad, att
han nu kunde göra sin välgörarinna en värdefull tjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
