Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gustav IV Adolf
- Gustav Adolfs politik blir krigisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta hade i sin tur till följd, att franske ministern i
Stockholm blev utvisad från Sverige och alla förbindelser mellan
Sverige och Frankrike avbrötos. Icke ens franska böcker
eller tidningar fingo vidare införas till vårt land. De svenska
tidningarna förbjödos att omnämna några som helst nyheter
angående de inre förhållandena i Frankrike eller om
Bonapartes person eller släkt. Om han över huvud taget
behövde omnämnas, skulle det ske under beteckningen M.[1] Bonaparte.
Gustav Adolf såg nu i Napoleon Bonaparte Uppenbarelsebokens
vilddjur, som det var en plikt att bekämpa
med alla krafter.[2]
*
På hösten 1804 var Gustav Adolf äntligen inom sitt eget
land igen. Han stannade först några månader i Stralsund.
Men på hemfärden över Östersjön råkade hans fartyg ut
för en så våldsam storm, att det drevs tillbaka till pommerska
kusten och var nära att lida skeppsbrott. Sedan gjorde
konungen ej om försöket förrän i början av följande år, och då
for han försiktigtvis över Danmark till Skåne. Den 21
januari 1805 skriver han från Hälsingborg till Armfelt ett
brev, som är betecknande för hans tankar om människorna:
»Resan fortsättes i morgon, olyckligtvis till Stockholm
alldeles emot min önskan men i anseende till drottningens snart
förestående barnsäng, vartill inga beredelser här kunnat göras.
Jag önskar blott, att dess hälsa, vilken hittills varit så god,
än må fortfara tills vår ankomst i det Höga Residenset. Det
talas även om att huvudstadens innevånare längta efter
mig. Jag kan ej annorlunda förklara detta än såsom en följd
av deras så vanliga ombytlighet i tänkesätt; och således
tänker jag ej förtro mig till dessa förundransvärda utbrott
[1] Monsieur.
[2] Vid samma tid visade Gustav Adolf sina sympatier
för de landsflyktiga Bourbonerna genom att upplåta landshövdingeresidenset
i Kalmar till samlingsplats för ättens huvudman, sedermera
konung Ludvig XVIII, hans yngre bror och brorson samt flere
förnäma franska emigranter. Under tre veckor förde de landsflyktiga
prinsarne här ett litet hov med samma etikett som i Versailles. Ett
svenskt kompani var beordrat att göra vakttjänst hos den franske
tronpretendenten, och myndigheterna hade fått befallning att bemöta
honom såsom regerande konung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0610.html
