Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En vitter storhetstid
- Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kantorn lovar »fylla» Fritjof, men gästen åtar sig att »dricka
kull en värld»:
»Men kantorn log och sade: ’Helt muntert är ditt tal.
Sitt ner, här skall bli lustigt i nordisk klockarsal!
Fyll honom hornet, Bolla, med öl, som du har bäst;
en sådan rolig sälle skall bli vår julegäst.’
Och Ingeborg tog hornet, som framför henne stod,
av gubbens panna brutet, en kostelig klenod,
med forntidsbilder sirad och runinskrift omkring,
som viste allt hur Fritjof besvek den gamle Ring.»
Så drickes det skarpt; var och en tar sig ett ärligt julerus
och far sedan hem att sova — »men Fritjof, den filuren, sov
hos skön Ingeborg».
När sedan klockarvalet skall förrättas och Fritjof lyfter
upp pilten, Rings och Ingeborgs son, för allt folket,
»då ropa böndren på ting:
’Stig ner, stig ner!
Den pilten liknar föga Ring,
han liknar er!’»
»Skillnaden mellan Tegnérs och Runebergs innersta väsen
är», säger Werner Söderhjelm, »så stor som skillnaden mellan
svenskt och finskt nationallynne och vilar djupast kanske
just på denna skillnad. Ingen gestalt i svensk litteratur
representerar så som Tegnér den svenska äran och ridderligheten
med dess stolta men alltid medvetna attityd, dess minnen
och dess illusioner, dess äkta nobless och dess ytliga ståt.
Ingen kan å andra sidan tänkas så fri från bravur och skenets
dyrkan som Runeberg. Tegnér är hänförd av allt, som bryter
sig mot vardagligheten, mot prosan i det lilla livet närmast
omkring honom. Runeberg finner i detta den högsta poesi.
För Tegnér är sången hälsa, friskhet, seger, en ständig
jubelhymn med alla instrumentationens medel använda i starkaste
fortissimo; intet ligger honom så fjärran som folkvisans
vemodiga grundton, dess längtan och saknad, dess naivitet och
enkelhet — just detta, som tjuste Runeberg och som han sökte
omflytta i sin egen lyrik. Tegnérs största dikter äro
tillfällighetsdikter och hava dessas karaktär av improvisation;
Runeberg lämnar ingenting ifrån sig, som ej är noga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0388.html
