Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realismens och naturalismens genombrott i litteraturen. Nyidealismen - »Åttiotalet» - August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inför den annalkande våren med dessa ord av den unge
läraren Elis, när han kommer hem till påsklovet:
»Innanfönsterna ur; golvet skurat, rena gardiner ... ja, det är
vår igen! Och de ha huggit upp isgatan, och sälgen
blommar nere vid ån ... ja, det är vår ... Och jag får hänga
upp vinterrocken ... vet du, den är så tung, som om den
supit in alla vinterns mödor, ångestens svett och skolans
damm ... Å!» — Och vilken kraftig teckning av ångesten
i det skuldsatta hemmet, när man där får se Lindkvist,
fordringsägaren, styra sina steg dit! »Nu är käppen i rörelse»,
säger Elis; »de ha alltid käppar, de som ha utestående
fordringar ... och lädergaloscher, som säger ’vitsch, vitsch’
alldeles som spön i luften ... som påskriset ... men han
har berlocker! Då är han inte utfattig! Alltid ha de
berlocker av karneol som gammalt kött, de skurit ur nästans
ryggar ... hör på galoscherna ... ’vargar, vargar, argar,
argare, argast, vitsch! vitsch!’»
Oemotståndligt fängslande i sitt slag är också det
samtidiga dramat »Dödsdansen», en ohygglig
äktenskapstragedi, byggd på det gamla vampyrmotivet och besläktad
med »Fadern».
Det är en rent helvetisk atmosfär av dovt hat i artillerikaptenens
fängelseliknande hem i fästningstornet därute
på ön, där han betraktar alla grannar som skurkar och
fiender. »Säg, vad har ni för er här i huset?» frågar fruns kusin
Kurt, som kommer på besök. »Det luktar som giftiga tapeter,
och man blir sjuk, bara man kommer in! Det ligger lik under
golven; och här hatas, så här är svårt att andas.» — I »Påsk»
hata också Elis och Kristina varandra — fast de tycka om
varandra — så att termometern sjunker, när de gå igenom
rummet. Och på ett ställe i »Svarta fanor» säger Strindberg
om hat i hemmet: »Kommer hat och kiv i huset, då ryker
salslampan, då brinner brasan ojämn, då mörknar mässingen,
då blir pianot ostämt och salsklockan slår på olaga
tider. Uret är känsligt som ett levande väsen ... Kommer
hat i huset, då kan uret slå sju för tu, då kan det stanna
mitt i veckan, och det bådar ont; det kan mucka och skråla
mitt emellan slagen, då det eljest blott ger en suck fem
minuter före; och det kan slå tretton slag, som betyder en
varning.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
