Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 DET GAMLA BRUKET.
modade, att han såg något villebråd, hvarför jag tog min
bössa och skyndade dit.
Sakta och försiktigt närmade jag mig honom, allt under
det han stod och betraktade något som jag icke såg. Då
jag hunnit intill honom, pekade han mot den tvärbranta
älfstranden och sade: »Selb» Ja, det var verkligen något
oväntadt Bratt pekade på: det var tydligen spåren efter en
gammal damm.
Vattnet hade bortsköljt en del af älfstranden, och där-
utur framstucko tre, fyra ofvanpå hvarandra liggande och
hopfogade stockar. Förmultnade voro de, men syntes tyd-
ligt ändå. Hvad kunde det varit för byggnad här i den
öde skogen? Något vattenverk? Ja, det var tämligen tyd-
ligt. »Koml!» sade jag och klättrade upp på den branta
stranden. Ahl! Här träffades strax en stenmur, tydlig nog.
Den var öfvervuxen med mossa och hallonbuskar. Så ro-
pade vi våra följeslagare, hvilka strax infunno sig, ty de
hade redan märkt, att något mindre vanligt var i sikte. De
afkastade sina bördor, vi spredo oss och trängde genom de
täta buskarna och mellan de stora träden, och så hördes
flera rop: »Kom hit, kom hit, skall ni få se!» och hvart
jag kom syntes murar och tomter af byggnader från en
hänsvunnen tid. Vi voro alla förvånade öfver hvad vi sågo
och undrade, hvad här varit och hvad sorts människor haft
sin vistelse här.
Det dröjde dock ej länge förr än vi upptäckte flera
större och mindre slagghögar, och med ens hade vi klart
för oss, att här hade varit ett järnbruk, men ett järnbruk
som vi icke hört talas om. Alla voro vi intresserade af
vår upptäckt, och då vi icke hade långt kvar af dagen,
beslöt jag, att vi skulle stanna där vi voro öfver natten
och använda resten af dagen att närmare bese det gamla
bruket.
Inom en mur, där marken var jämn och öfvervuxen
med mossa, och där ett par jättegranar gåfvo oss tak öfver
hufvudet, slogo vi oss ned. Karlarna drogo fram en torr
furustock till natteld, och jag gick omkring och letade efter
någon kvarglömd sak, men fann ingenting. Slutligen följ-
des Bratt och jag åt för att forska efter den väg som måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
