Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 JÄRNVÄGSFUNDERINGAR.
mod som var ordentligt häpnadsväckande, på kort tid,
visserligen biträdda af andra aktningsvärda och dugliga
män, bragte till stånd bibanan Borlänge—lInsjön eller Siljans-
banan.
Den som närmare kände saken vet, hvilka svårigheter
de hade att bekämpa ty många funnos som icke gillade
linien Borlänge—Insjön, utan tänkte på Falun— Rättvik;
andra förordade segelleden, och från båda hållen arbetades
emot den bana Liss och Bröms kämpade för. Ingenting
hjälpte; inga intriger förmådde hejda förslagets fullbordande,
af förslaget blef verklighet.
Vi hade samtidigt med förslaget till en Siljansbana er-
hållit ny landshöfding, och jag undrade för mig själf, hvar-
för han icke personligen ingrep i det nya järnvägsföretaget.
Det upplystes snart, ty han väckte själf förslag om ett vida
större och för provinsen mer omfattande järnvägsföretag,
nämligen en linie Mora—Vänern, med bibana till Malung i
Väster-Dalarne. Och lika stor kraft utvecklades i det före-
taget, ty inom några få år var äfven denna ansenliga järn-
väg med sin bibana trafikabel.
Man tyckte, att Dalarne nu med två nya järnvägar
under arbete eller fullbordade borde reda sig en längre
tid. Nej då! Nu skulle man hafva den förut projekterade
järnvägen från Falun till Rättvik först, och sedan till Mora.
Den kunde numera ej undvaras, och huru man ventilerade,
blef äfven den banan färdig ungefär samtidigt med Mora
—Vänerns. Mora ansågs nu icke ändamålsenlig som slut-
punkt för järnvägen; den drogs inom mindre än ett år där-
efter upp till Orsa.
Rimligen borde nu öfre Dalarne ansett sig ha fått
tillräckliga kommunikationsleder, då det var medels två
järnvägslinier förbundet med både Öster- och Västerhafvet
samt en tredje förde genom provinsen till Västmanland,
Uppland och hufvudstaden. Nej, nu hade man fått sinne
och smak för järnvägar. Man började tala om en bana till
Älfdalen och vidare. Under begrundandet häraf hade också
andra järnvägsfunderingar fått insteg. Ett konsortium med
dalalandshöfdingen som öfverhufvud ämnar bygga en bana
,
i
å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
