Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad gör timmermärkaren?
DEAN
-
Du var en fråga jag ofta nog fick då jag kom så långt
söder ut, att ingen sågverksrörelse där bedrefs, oaktadt
det fanns både skog och vatten. Jag hade kunnat bespara
mig svaret. Ty icke många år dröjde det, sedan järnvägarna
blifvit mer allmänna och dragits genom orter där man vid
de tider frågan gjordes mig icke trodde på möjligheten af
en järnväg, förrän man på nära håll kunde få reda på hvad
en timmermärkare gjorde.
Visserligen kallades skogsafverkaren där affärsman,
grosshandlare eller något annat, men göromålen voro i hufvud-
sak lika med dem timmermärkaren i Värmland och Dalarne
hade att beställa, ehuru de i de södra landskapen, med deras
jämförelsevis täta befolkning, tedde sig helt annorlunda och
på långt när icke voro hvarken så ihängande besvärliga
eller hade så stor omfattning som där uppe i urskogarna |
närmare fjällen. Men äfven där hade timmermärkarna det
helt olika. Man kan dela dem i två grupper: De fasta, som
bodde i skogarna och hade under sin tillsyn vissa distrikt, i
storlek afpassade efter lokala förhållanden och förmåga att
sköta affären, ensamma eller med fasta biträden; och de lösa,
som bodde vid bruken eller skeppningsorterna. Dessa in-
funno sig först sedan skogsägarna framfört timmer och
bjälkar till vattendragen, vanligen i december, och försvunno
då våren gjorde sitt inträde och skogsafverkningen upp-
hörde.
Endast de större bruken eller sågverken hade fasta
märkare, de mindre endast lösa. 1 Värmland hade såg-
verken vid den tid då jag blef timmermärkare endast obe-
a AE ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
