- Project Runeberg -  Tjugo år i Dalarne /
203

(1896) [MARC] Author: Gustaf Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÄBODFÄRDERNA. 203

ugnarna äro rödheta, men ändå är så kallt i alla våra rum,
att andedräkten syns, och i knutarna smäller det som pistol-
skott.»

»Gud ske lof, vi äro hemma!» sade Lars ett par timmar
därefter, då vi stannade vid trappan. »Det är styggkallt,
och väl är det vi hafva så varmt i stallet åt våra hästar.
Tänk på de stackars timmerkamparna, som stå i en riskoja
sådana här nätter!»

»Du har rätt, Lars; men däråt kunna vi ingenting göra.
Vi få se att bärga oss själfva jämte de våra.»

Om det än ej alltid var så kallt då dalafamiljerna
kommo tillsammans, undrade jag allt mer än en gång på
att några mer märkbara sjukdomsfall icke förekommo då
ungdomen företog vinterfärder för nöjes skull. Annorlunda
tedde sig färderna på somrarna, då familjerna i större flockar
gästade hvarandra. Då var vädret mildt, och råkade man
ut för en regnskur, aktade man det föga, antingen man
var åkande eller gående. Men var sällskapet i båt och
vinden blåste hårdt, kunde det vara kinkigt nog. Man
råkade ut för små äfventyr, hvilka dock, så vidt jag hörde,
alla slutade väl. Dessa hände vanligen på de alla somrar
förekommande fäbodfärderna. Om dem ville alla vara med,
ung och gammal, till och med barnen så snart de blifvit
så stora att de kunde gå. Vanligen slogo flera familjer sig
tillhopa vid dessa färder, antingen man då färdades samma
väg eller stämde möte med hvarandra. ;

Stundom varade ett sådant möte två å tre dagar. Männen
antingen fiskade eller jagade, och damerna njöto af sin fri-
het eller plockade bär, flätade mattor af klippris eller hade
handarbeten med sig. Herrar jägare höllo sig dagen lång
ute i marken, liksom fiskarna vid sjöar, tjärn och forellbäckar.
Strax efter solnedgången samlades man, och då hade alltid
damerna något godt att bjuda på. Ofta dukades supén ute
på fäbodvallen, och där låg hela sällskapet i gräset och
glammade under det man åt. Hvar och en berättade något
om dagens händelser som gaf anledning till munterhet.
Var nu sinnesstämningen god, hände, att ungdomen började
rasa och leka; fanns någon spelman i sällskapet, blef dans
så länge man orkade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:32:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sg20dalar/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free