Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTER TILL HEMMET. 107
darna voro, men där hade han intet att göra tänkte jag,
hvarför jag gaf honom en kula, som kom honom att dansa
rundt några hvarf. RBakki började att stri (skälla), och jag
ryckte lös yxan för att gifva vargen ett slag i skallen med
yxhammaren, hvilket jag dock ej behöfde göra, ty BRakki
hade redan rusat på djuret och bitit sig fast i dess strupe.
Jag tyckte det var modigt handladt af handen, emedan jag
aldrig förut sett honom våga sig på vargarna, och jag stod
just och sade honom det, då jag hörde steg bakom mig.
Jag vände mig om och blef varse en äldre herre, hvilken
hälsade mig och sade: »Ja, du må prisa den hunden, ty det
finns nög icke många, som våga sig på en sådan best som
den där. Är hunden din?» — »Ja det är den,» svarade
jag. »Hvarifrån är du,» frågade främlingen åter.
»Från Värmlands finnskogar.»
»Hur har du kommit hit, och hvad heter du?»
»Jag kommer från kriget och heter Matti Kajland och
är på väg hem, sedan jag slutat mitt arbete och kungen
farit öfver hafvet för att klå ryssarna.»
»Hvad för slags arbete har du utfört åt kungen?»
»Skodt hästar och smidt hvarjehanda saker.»
»Såå, du är således smed, men du är också skytt, för-
står jag, eftersom du bär bössa och har hund med dig. Jag
borde egentligen straffa dig, emedan du skjutit vildt på min
mark, men då det var en varg du fällt, må det väl vara.
Kan du bära djuret till mitt hem, så vill jag se till, om
jag kan finna något, som du kan ha nytta af på din van-
dring.»
»Hvad är det för djur, edra hundar jaga,» frågade jag
nu, emedan jag gärna ville fortsätta jakten; »vi borde väl
försöka att få skjuta dem. Det är synd att gå ifrån hun-
darna, och lämna dem ensamma i skogen.» — »Du är klo-
kare än jag trodde,» svarade den främmande mannen, »men
tag du blott vargen, så gå vi. Hundarna ha sällskap och
följeslagare, som taga reda på dem. Det är rådjur de jaga,
och som du hör, så gå de långt bort i marken, så långt
att jag icke vill följa efter. Marsch nu till slottet!»
Jag blef litet »haj» (rädd), då han nämnde slottet, ty
jag hade hört, hur herrarna brukade behandla löskarlar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
