Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 JUBELFEST I NEW YORK.
samma tro på Kristus och hans förtjänst allena, af den
augsburgska bekännelsens höga lära om rättfärdiggörelsen af tron
utan lagens gärningar. I fråga om frälsningen får intet sättas
öfver eller jämte denna tro, genom hvilken den andligen
fattige tillägnar sig hela fullheten och rikedomen af hvad
Kristus för oss lidit och gjort, ja af honom själf, sådan han
står där vid Faderns högra sida med skötet fullt af det på
jorden fullbordade försoningsverkets frukter, syndernas
förlåtelse, lif och salighet. Ty, såsom ock Upsala mötes män
med Petrus och Luther bekände, det är icke något annat
namn under himmeln bland människor gifvet, i hvilket vi
skola blifva frälsta. Så föras vi af den rena evangeliska läran,
hvars stadfästande i vårt nordiska hemland för 300 år tillbaka
vi nu i fjärran Västern fira, från en lägre trosståndpunkt upp
till en högre och den högsta, där det gudomliga, som är
ande och lif, icke neddrages i och förmänges med det jorden
tillhörer, där Gud får allena behålla äran af nyskapelsen lika
väl som för alla tings ursprungliga tillkomst.
Djupare inåt! Det kunde väl tyckas, som om den
romerskkatolska kyrkan skulle ännu mer än den evangelisk-lutherska
gå på djupet med samvetsuppväckelsen, då ju icke blott Mose
utan äfven Herren Kristus där framställes företrädesvis såsom
en sträng domare, vid hvilkens blotta namn Luther skaif och
bäfvade, tills han lärde af skriften känna honom såsom
syndares mildaste vän. Det kunde väl än mer tyckas så, då
sagda kyrka för en sannskyldig bättring fordrar jämte
hjärtats förkrosselse tillika ett uppräknande vid det mest
pinsamma förhör inför prästen af alla dödssynder, hvarförutan
- förlåtelse icke står att i regeln vinna, och egen tillfyllestgörelse
för synderna medelst en af kyrkan noga föreskrifven utvärtes
botgöring, ja lärer en skärseld efter döden, så vidt något här
icke fullgjorts af det, som bort ske under lifvet. Men det
är, detta allt, sådant som har skenet af gudaktighet men
försakar dess kraft, ett ytligt väsen, hvarvid man mer eller
mindre uraktlåter att tränga till hjärtegrunden. Det är enligt
romersk-katolsk läroåskådning i grund och botten icke så illa
beställdt med människonaturen efter fallet, och för följderna
af begängna, oförlåtna synder finnes råd både under lifvet
och efter döden, förmedelst aflat och själamässor. Häri ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
