Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 JUBELFEST I MINNEAPOLIS.
världsstyrelsen förlagdt till en sådan tid. För egen del ville
jag ingalunda byta ut den posten, som allas vår Herre i den
jordiska utvecklingen anvisat mig, mot någon post i annan
tid, äfven om det stode i min makt. Ty här finnes fullt upp
att göra i Herrens tjänst, öfvernog af ärofulla uppgifter att
lösa. Men därmed stå i nära samband de tunga, mörka
slagskuggor, hvilka ligga utbredda öfver taflan.
Mest oroande äro visst icke de yttre förhållandena, hvilka
tyckas i mångt och mycket bebåda en allmän omhvälfning
af både den sociala och den politiska ställningen i vår värld.
Härtill räknar jag de i grund och botten förändrade
ekonomiska konjunkturerna, ett nära förestående världskrig,
anarkismens möjliga genombrott o. d. Sådant kan innebära lika
mycket hopp om den andliga atmosfärens rensning som hot
för framtiden.
Ej heller behöfva vi rädas tidens på en gång djupa
och vidtgående fiendskap mot det rena evangelium, som
vid Upsala möte 1593 vann snart sagdt enhälligt
erkännande af detta svenska folk, hvilket var af försynen bestämdt
att betrygga dess fria förkunnande i hela världen. Sant är,
att otron i våra dagar uppträder på ett sätt, som kan med
fog komma oss att rysa, om vi tänka på dess förbund med
vare sig vetenskapen, samfundsandan eller det allmänna
kulturlifvet, om vi taga hänsyn till dess oerhörda
ofördragsamhet å ena sidan eller den ännu farligare förklädnaden i
kristliga ord och talesätt å den andra. Att oaktadt detta allt
evangelium ännu står kvar, i sig oförändradt, oförsvagadt,
det visar likväl mer än något annat, hvilken stormakt utan
like det är. Vore det icke en sådan, hade sannerligen icke
de visa och mäktiga i denna världen behöft att alltjämt
fortsätta sina angrepp därpå och med stigande ifver bekämpa
det. Ofta blef det sagdt, att kristendomen nalkades sitt slut,
att det rike, som Kristus på jorden grundat, snart måste falla;
men i stället ha allt intill denna dag de fallit, hvilka dristat
resa sig upp däremot. Det evangeliska gudsriket på jorden
har icke blott £ro£s fiendernas alla arga och listiga anlopp
utan till och med genom dessa blifvit alltmer befäst, så att
det står där än i dag, sannande det ordet, att helvetets
portar icke skola blifva det öfvermäktiga. Det kan icke annor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
