Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA JUBELFESTEN I CHICAGO. 127
lutherska och den legala eller reformerta protestantismen,
den gränssten, som i Sverige restes genom Upsala mötes
beslut 1593.
Utgångspunkten för bestämmande af huru frälsningen
sker är inom lutheranismen, likasom alla andra frågors
afgörande, af praktisk art, d. v. s. att söka i ett förkrossadt hjärtas
nödställda, hjälpbehöfvande läge, det skuldbelastade samvetets
frälsningsbehof, icke omedelbart i sannings- eller
kunskapsbehofvet hos den följdriktigt tänkande människoanden. Detta
synes ock öfver hufvud vara en olikhet mellan germansk och
romansk folkkarakter, hvaraf torde i viss mån låta sig
förklara, att i stort sedt lutherdomen vunnit gensvar hos de
germansk-skandinaviska folken, under det att de bägge andra
kristna lärotyperna omfattats af flertalet bland romanska folk,
hvartill jämväl kan hänföras den österländska
kristendomsåskådningen, sä vidt någon sådan ännu verkligen finnes och
icke allt därinom öfvergått till dödslik förstening och
innehållstom formalism. När nu Martin Luthers ungdomligt varma
lifserfarenhet af lifvet i Kristus, hvilket från bibelordet
hämtade sin näring, sitt stöd, gick öfver hafvet och nådde vårt
hemlands stränder, trängande vidare in i slott och koja, då
blef det där uppe, likasom när vårsolen i Norden löser
vinterns isband. Nästan i ett slag grönskar marken, blomstren
slå ut, och trötta hjärtan fyllas af nytt lefnadsmod, ny
lifskraft. Af nåden ären I frälsta genom tron, och det icke af
eder, Guds gåfva är det, icke af gärningar, på det att ingen
må berömma sig; ty vi äro hans verk, skapade i Kristus Jesus
tll goda gärningar, hvilka Gud har beredt, att vi skulle
vandra i dem. Tänken därför därpå, att I på den tiden
voren utan Kristus, utan hopp och utan Gud i världen; men
nu hafven I, som fordom wvoren fjärran, kommit nära genom
Kvisti blod, ty han är vår frid.
I viss mån kunde äfven det svenska folket sägas hafva
på den tiden varit utan Kristus, främmande för löftets
förbund, utan hopp och utan Gud i världen; men förmedelst
evangelium, hvilket nu först började fulltonigt predikas, kommo
de, som fordom voro fjärran, nära genom Kristi blod, hans,
hvilken är vår frid. Och därvid vilja vi orubbligt förblifva
van Schéele, Hemlandstoner. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
