Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA JUBELFESTEN I CHICAGO. 129
sättet beröfvar Gud den honom tillkommande äran af att
vara det andliga lifvets icke mindre än det naturligas upphof.
Ja, det kan med fog ifrågasättas, om icke äfven på den
förstnämnda vägen intrång sker på Guds ära, då han velat lägga
i dagen hela storheten af sin makt, vishet och godhet, just
genom att bereda vår frälsning på den frihetsväg, hvartill vi
lutheraner i enlighet med Guds heliga ord och Upsala mötes
beslut bekänna oss. Guds ära är nog det, hvarför vi ytterst
hafva att kämpa, både då striden gäller den högra sidans
villfarelser och den vänstras, likasom dymedelst upprätthålles
det sanna människovärdet. Frukta dig därför icke, du lilla
hjord, ty det är’eder Faders goda behag att gifva eder riket!
Rikta vi härefter blicken till skärskådande af det sätt,
hvarpå efter evangelisk-luthersk, d. ä. biblisk, lärotyp det
eviga lifvet hos människan förmedlas, så bör, för att vinna
nödig reda, saken betraktas särskildt från synpunkten af Guds
gifvande och från synpunkten af människans emottagande.
Gifvandet af evigt lif, som ju blott är en annan
beteckning för vår frälsning, sker genom nådens medel, hvilka af
den evangelisk-lutherska kyrkan fattas såsom verkligt
meddelande Guds nåd, hvartill katolikernas magiska föreställningar
icke mindre än de reformertas ensidigt förståndsmässiga
betraktelse af denna förmedling, såsom snart sagdt endast på den
mänskliga reflexionens väg försiggående, omsorgsfullt
undvikits. Det falska, än öfverdrifna framhållandet, än otillbörliga
underskattandet inom de båda öfriga hufvudkonfessionerna af
det kyrkliga ämbetet såsom nådens förmedlarinna har här
fått vika för ett kraftigt betonande af den sanningen, att ett
personligt möte äger rum mellan gifvaren, som är Gud själf, och
emottagaren, som är hvarje det gudomliga ordet hörande eller
läsande, hvarje de heliga sakramenten i rätt ordning åtnjutande
människa. Att åter Guds ande skulle vara i nådemedlen
verksamt tillstädes, oberoende af människans brukande, är lika
visst katolsk vantro, som det vore reformert otro att förneka,
det han genom dem erbjuder sig själf, ja, hvad sakramenten
angår, jämväl andelekamliga gåfvor, åt alla, hvilka blott
behöfva med nådeshungrande hjärta höra eller läsa, äta eller
dricka hvad som här bjudes för att sannfärdeligen förnimma,
se och smaka, huru ljuflig Herren är. Och lika kraftigt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
