Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTER I CHICAGO. 265
Jag såg Strassburg 1870, dagen efter stadens intagande af
tyskarne, med dess döende krigare, blodbestänkta gator och
rykande ruiner; men hvad var det mot detta! Här mottog
jag ett intryck utan like icke blott af den helige Gudens
stränga världsregering men äfven af amerikansk plikttrohet
och amerikanskt hjältemod.
Samma kväll hade jag att leda en aftonandakt i den
i Lake View belägna trefaldighetskyrkan vid sidan af dess
värderade pastor S. A. Sandahl. Till underlag för mitt
föredrag lades Jesu hälsning till sina lärjungar vid ett återseende,
som ock utgjorde på samma gång ett farväl. Föredragets
grundtanke var i enlighet med Joh. 20, 1:92:: Frid vare med
eder. Därvid gjorde jag mig särskildt till godo, hurusom
Jesus visade lärjungarne sina händer och sin sida. På de
händerna bjöd jag äfven mina åhörare att se, såsom de där
under en följd af år arbetat i timmermansverkstaden, bragt
hjälp och läkedom till de nödställda, ännu buro såren efter
spikarna, hvaraf de för vår skull genomborrats och vid korset
fastnaglats, samt än i dag likasom fordom voro öfver oss
välsignande upplyfta och, om vi hörde honom till, en gång
skulle ännu osynliga bära oss genom dödsskuggans dal, för
att sedan i synlig måtto mot oss utsträckas välkomnande på
andra sidan om grafven. Men låtom oss ock i tron skåda
in i hans öppnade sida, se det hjärta som därinom för oss
alla klappar i kärleksfullt förbarmande, äfven där det icke
kan, icke får ske med kärlekens goda behag. »Då vordo
lärjungarne glada, att de sågo Herren»: huru ären / till mods?
Det gåfves ett slag af glädje, som förmådde bjuda spetsen
till och med åt en beklämning sådan som den, hvilken jag
i denna stund erfor, icke allenast såsom en naturlig följd af
afskedets smärta utan framför allt genom den erfarenhet jag
fått denna dag göra om, huru oförberedt och bittert vårt
afsked från hela jordelifvet kan komma öfver oss — en
afskedspredikan, hvaraf vi säkerligen alla kände oss djupare
gripna, än som förmedelst blotta ord, låt vara uttalade i en
allvarlig stund, kunde någonsin ske.
Härifrån gick min väg till Immanuelskyrkan, där en större
afskedsfest i alldeles samma riktning som den nyssnämnda
skulle före dagens slut firas. Festen hade redan fortgått en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>