Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föka tilegna ofs dem, än beflrida dem? En jämnförelfe mellan den
anda fom beherrfkade CHRISTINAS tidehvarf och den fom utmärker vårt,
torde bevifa at vi ej äge en oemotfagelig rätt at förkafta den tidens
pro-dufter, och fätta dem ibland dem, ”hvilka den lärda Forn-fkrifvaren be»
håller, blott för at gifva åt lina Ikrifter en tilbörlig vidd.”
‘ Lärdom anfågs i det förra tidehvarfvet fåfom et vilkor för en hög
bildning: nu fåfom et medel til utkomft, eller under et annat namn,
up-lysning och kunnighet, fåfom någon ting hvarmed man kan lyfa. Detta
olika anfeende har gifvit de gamlas och våra ftudier en mycket åtlkillig
form och rigtning. Man ftuderade förr för fakens (kull, nu med för
biändamål. Man arbetade förr för at utvidga Gna begrep, nu för at
Ikynd-famt kundgörä för allmänheten den läxa man lärt: man tänkte och for»
Ikade förr: nu (krifver och trycker man. En författares
hufvudbemödan-de var förr at klart och redigt framflälla fit ämne: nu at framftälla det
med behag. Man trodde förr at Ikönheten i Gn enkelhet var kraftig nog
at intaga och förtjufa, nu ger man henne lånade prydnader, i tanka at
vara få mycket fäkrare om hennes framgång. Man var förr djup,
grun-delig, ren och ftark i känslan, regelbunden: nu föker man at vara lätt,
ytlig, qvick och fjelfsvåldig, under förevändning af frihet. Man är nu
hälldre et qvickt fnille än en fann. ghilofoph, och man har upfunnit en
värdighet fom kallas Litteratör, fom är et amphibium mellan den lärda,
pedanten, och det utfväfvande fnillet, fom, Gud nås, någon gång i hopens
ögon, fynes altför nära beflägtadt med hiftrioner. Men någon tör kanfke
kalla denna jämnförelfe hård och enfidig* Vi må pröfva hvarje. period
efter defs frugter. Den förra lemnade efter Gg kraft,, redlighet,
duglighet, agtning för dygd, Gnne för religion, höjelfe för famhälls-ordning,
nit för vetenfkap och konG. Den fednare föder flapphet, egennytta,
lätt-finnighet, fkryt, begär at göra lycka, oreda, en blind drift til njutningar,,
liknöjdhet för religion, förakt för lagar, och köld för fjälens ädlare in.»
; teres fem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
