Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
interessen. Hos de gamla låg det goda ofta doldt, likt den ädla
metallen i sin stenart: hos de nyare synes nästan alltid en behaglig yta, som
lofvar något godt, men bedrager. Jämnförelsen kan drifvas mycket långt:
man prålar nu alltid, men med gipser och stuccaturer; förr lyste man
endast sällan men med marmor.
Om någon invänder at hela denna förändring endast vittnar om en
ny väg som slägtet vandrar för at nalkas en högre odling, vill jag ej
mycket säga deremot. En sådan fråga hörer ej til min närvarande
undersökning. Jag medger ganska gerna at i de gamlas bildning funnos
brister, hvilka i vår blifvit afhulpna, äfvensom förtjenster hvilka vi
förlorat. Om bägges goda egenskaper en gång förenas, upstår utan tvifvel
något bättre än hvad som förut varit. Men om man söker bestämma
bägge tidehvarfvens positiva värde, kommer visserligen vårt til korrta.
Upstår frågan om vetenskaplig bildning, läre vi ej kunna göra det förra
tidehvarfvet företrädet stridigt. Konsten deremot, ehuru det kanske ej skett
på en rätt väg, har visst i nyare tider vunnit. Et medel för fåfänga och
yppighet, har den til hög grad blifvit förfinad. Deri är dess företräde
ostridigt; men hindrar det, at konst i förra tider blifvit idkad med
framgång? Kan det afgöra at Stjernhjelms poëtiska foster voro sådana, som
alldeles blifvit fördunklade genom en mera förädlad smak?
En hög moralisk syftning, ordning, manlighet, klarhet i uttryck,
rikedom i målningar, anda och kraft, et sannt skämt, et rent språk och
en lätt och behaglig versification utmärka det poëmet Hercules, som här
lemnas allmänheten. Skalden målar en yngling, som vid sit inträde i
verlden frestas af all slags förförelse, men återhålles genom föreställningen
af det sköna i dygden. Förledelserna föreställas såsom personer, hvilkas
egenskaper och handlingar afmålas, til dess dygden sjelf inställer sig,
upmanar deu ädla ynglingens krafter, at fly et bländande sken, fatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
