Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanningen, våga den upofFringen at i verlden följa henne, för att belönas
genom sjäiens lugn och hopp om en säll odödlighet. Poëmet har i
följe af denna plan två afdelningar: den förra der Vällusten målas, den
sednare som innehåller upmaning til Dygd. Skalden har lämpat
föreställningens lynne efter ämnets: således har den förra afdelningen en lätt stil,
vällustiga målningar gjorda på naturens mönster, en skämtsam och
lekande anda: den sednare alfvar, kraft, enthousiasm, en lärande och
öfvertygande ton. Om läsärena skulle medgifva detta poëm dessa förtjenster,
så lärer ock böra medgifvas at det äger et högt värde, om äfven brister
skulle finnas i defs yttre form.
Författaren til den förr omnämnda afhandlingen i Läsning i
blandade ämnen säger om Hercules. ”Den har i sanning några raders likhet af
Romersk styl, men den har ännu flera sidor som den Romerska smaken
lika så litet skulle erkänna, som vår närvarande. En af Personerne i
Poëmet heter Rus, och mer än en sida uptages endast af namnen på
Vin- och Ölsorter. Detta poëm är för öfrigt svårt at finna, och visserligen
mindre kändt än ömtaladt och berömdt.” Af allt detta torde det vara
sannast at poëmet numera är föga kändt. Granskaren tyckes i synnerhet
förebrå skalden at en af personerna heter Rus &c. Det torde likväl icke
vara et så oförlåtligt fel at i et skaldestycke införa egenskaper under form
af handlande personer. Det synes mig alltid vara en hufvudsak i all
konst at göra begrep åskådliga. Om skalden allenast torrt beskrifver,
förlorar hans poëm i liflighet. Ju mera han hos läsaren kan väcka
åskådning af person, desto mera vinner handlingen eller tankan i lif och kraft.
Eller har namnet Rus förefallit granskaren lågt eller burleskt? — Sakens
beskrifning hör ju til ämnet, och behöfves då för Stjernhjelm något
annat försvar än den bekanta versen:
J’appelle un chat un chat, et Colet un fripon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
