Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finnarna voro ej heller så svaga som man möjligen
föreställer sig. Hade bönderna lagen och dess tjänare på
sin sida, slöto sig finnarna nära tillsammans och hjälpte
hvarandra. De voro ej heller i antal mycket underlägsna
sina motståndare. Folkmängden synes bland dem varit i
hastigare tillväxt än bland den svenska gränsbefolkningen.
Härtill bidrog säkerligen ej litet, att de länge voro befriade
från krigstjänst. Hade svenskbefolkningens öfverlägsenhet
i antal varit större än den nu kan antagas ha varit, skulle
säkerligen det barbariska påbudet blifvit till punkt och
pricka utfördt: finnarna skulle antingen blifvit utrotade
eller bortjagade.
De trettio åren med sitt folkhat och sina hemska till-
dragelser djupt in i gränsskogarna voro förbi, och nu kom
äfven det yttre kriget åter. Det var året 1644. Om de blo-
diga strider som nu utkämpades på gränsen till Norge har
historien ej mycket att berätta, men sägnen så mycket mer.
En dansk-norsk styrka under den tappre Hannibal Sehested
gick i januari öfver gränsen, skickande lätta ströfkårer fram-
för sig åt det inre Värmland och mot Karlstad. Vid Eda
mötte den Jössehäradsbönderna, som här vid hemmanet
Morast börjat uppföra en skans. Fienden förskansade sig
äfven å sin sida. Vintern var detta år ovanligt mild, så
att dylika arbeten med lätthet kunde utföras. Böndernas
beslutsamma hållning ingaf fienden sådan respekt, att han
ej försökte en stormning, i synnerhet sedan de duktiga Eda-
och Kölamännen kort därefter erhållit förstärkningar från
de östra socknarna. Och så låg man midt emot hvarandra
ända till fram på sommaren.
Norrmännen hade under tiden uppfört en ny skans vid
Emterud i Eda och Sehested med hufvudstyrkan bränt
Åmål och Venersborg. Efter dessa illbragder blefvo de af
det i hast samlade krigsfolket tillbakadrifna, medan en annan
afdelning under Gustaf Stake och Ivar Bagge på förhösten
stormade och tog skansen vid Emterud, Att striden varit
het, synes däraf, att 150 af försvararna betäckte vallarna
med sina lik. I Skillingsmark, grannsocknen till Köla i sö-
der, byggde norrmännen äfven en skans, hvarifrån de plund-
rade och härjade hela socknen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
