Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid reduktionen många skattehemman förvandlades till krono-
och bonden förbjöds att sälja sin egendom utan att förut
ha hembjudit den till kronan, bestämde han genom förord-
ningar, hur jorden skulle skötas, hur många byggnader finge
uppföras, hur mycket timmer säljas, hur mycket skog sved-
jas, hur många drängar städjas o. 8. v.*
Lagarna mot oloflig timmerafverkning och svedjande
voro också mycket stränga, och får man tro berättelserna
från denna tid, gjordes de ännu hårdare vid tillämpningen.
Råhet och lagtrots voro bland gränsborna ej sällsynta, och
de afhjälptes ej genom de vanärande kroppsstraff lagen i
de flesta fall ådömde. Det är dock otvifvelaktigt, att mån-
gen hellre underkastade sig ett dylikt straff än utsatte de
sina för svält. Mången gömde sig i skogarna, begaf sig till
andra orter eller gick frivilligt in bland knektarna.
Svedjandet och skogsafverkningen voro dock de näringes-
källor som med minsta arbetet och på kortaste tid gåfvo
gränsbon bröd. Utan dem skulle han säkerligen ej på lång
tid kunnat komma sig för igen. Det saknas ej heller an-
ledning tro, att lagens handhafvare i många fall måste
blunda för dess öfverträdande, likasom att gränsborna
hjälpte hvarandra att dölja handlingar som i deras ögon
och efter deras uppfattning ej voro brottsliga och knappast
kunde undvikas då nöden trängde på. Till denna nöd bi-
drog också ej litet, att flera år å rad under de sista årtion-
dena af 1600-talet voro hungerår.
Äfven under detta krig led den finske gränsbon säker-
ligen mindre skada än den svenske. Dels var sammanhåll-
ningen mellan finnarna bättre, dels voro de förnöjsammare,
hade färre behof och aktade bekvämligheter mindre än de-
ras svenska grannar. Var en finne nog olycklig att få sitt
pörte brändt, hvilket dock sällan hände, var det ock snart
ersatt med ett nytt, och jagades han bort, sökte han sig en
annan plats i de ändlösa skogarna, där han långa tider
kunde lefva sitt ensliga lif utan att någon mer än hans
stamförvanter visste hvar han fanns. Mången finne flyt-
* Starbäck, Sveriges historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
