Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uträtta något som vore bevändt med, nog vore det lättare
i skogen än på slätten.
Häruti instämde alla bönderna, och så tillfrågades fin-
narna särskildt huru dem syntes.
Äfven här tog man god tid på sig innan någon sva-
rade. Men slutligen steg Moilainen fram och sade, att fin-
narna ville gå afsides och rådas innan de svarade.
Härpå bad han sina landsmän följa sig, hvilket de äfven
alla gjorde. Då de hunnit utom hörhåll för bönderna stan-
nade han och bad Hämäläinen förtälja sin strid med norr-
männen. Han och Kauttoinen kände därom intet.
Helt dristigt berättade nu Hämäläinen, att han oför-
varandes upptäckt fyra män, som hvilade i skogen ej
långt från hans hem, och af deras tal förnummit, att de
ämnade sig till honom för att ödelägga folket i Runsjö-
berget och sedan tillägna sig hvad som fanns, ty nu vore
det krig med svenskarna och nu vore tillåtet göra dem så
mycket ondt man kunde.
Intagen af förfäran, hade han då skyndat hem och om-
talat hvad han hört, och så beslöt man öfverraska norr-
männen under det kvinnfolken räddade hvad räddas kunde
och drefvo ut boskapen i skogen.
Åtföljd af sina två nära fullvuxna söner, hade då Hä-
mäläinen återvändt till norrmännen. När de kommit i deras
närhet, hade de skränat och ropat till hvarandra att nu
skulle norrmännen få veta att finnarna vore på sin vakt.
Lagade sig norrmännen ej af, skulle de till domedag få
sofva i den svenska skogen. Därmed hade han afskjutit
sin bössa och fördärfvat en af norrmännen. Men en annan
hade då skjutit Hämäläinen genom handen. Han hade då
ropat till pojkarna att skjuta, men de hade svarat, att det
vore bäst vänta litet tills alla de andra hunne fram, så kunde
de fånga dem allesamman och steka dem. Då hade norr-
männen tagit till flykten, men Hämäläinen förföljt dem,
skrämt och stundom skickat en kula efter dem.
Sedan hade han träffat vägen till bygden och snart fått
se en af hålldet, som visat honom, hvar folket var försam-
ladt. Och nu vore han, trots sitt sår, redo att som kunska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
