Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längre den hurtige och raske mannen, som med spänstiga
steg och vakna sinnen löpte genom skogarna. Nu var han
en pussig och i paltor klädd man med gul hy och slö blick.
Hans hälsning, som fordom ljöd frimodig och glad, var nu
visserligen högljudd och häftig, men rösten ljöd hes och
skroflig.
»Gud signe er,» sade han, »och Gud vare tack jag hun-
nit hit! Här sitter ni i fred och ro medan det snart brin-
ner i hvar knut i bygden. Norrmännen äro öfver oss, och
jag har gått för att varna er.»
»Kom in, gamle vän!» sade Pavo i det han skakade
Moilainens hand, »du behöfver torka och hvila dig. Sedan
må du meddela oss nyheterna därifrån du kommer.»
»Tack! Du är dig lik, Pavo, lugn som förr, och med
nyheterna är det heller icke så brådskande; jag hinner nog
med dem. Men,» sade han och såg förvånad på Gretti, »är
det verkligen du, flicka? Känner jag miste? Nej, så lång
och smidig du än är, är du dock Gretti Haakasett. Och
nu, som jag genast såg, mor i huset! Lycka till, barnet
mitt! Så tiden går! Ni äro lyckliga ni, och jag...»
»Kom intill muren, Moilainen, och torka dig medan jag
lagar i ordning litet till lifs åt oss. Vi ha just nu före
regnet fått in vår råg, hvarmed vi arbetat duktigt.»
»Berätta först om dig själf, Moilainen!» sade Pavo,
sedan männen slagit sig ned på bänken efter maten.
»Om mig själf?» sade han och drog ett djupt andetag.
»Hur har det gått dig, och hvad har du haft för dig
sedan vi skildes för tretton år sedan?»
»Hur det gått mig? Illa! Hvad jag gjort? Gått omkring
i bygden och i torpen och supit. Valträdet blef en olycka
för mig, men en lycka för andra. Jag har botat många,
många, och i betalning har jag allt jämt erhållit brännvin,
och när jag blifvit oregerlig slagits med bönderna och se-
dan varit jagad af både dem och öfverbeten, flera gånger
tagits och slängts in bland knektarna, men alltid rymt från
dem till andra orter där ingen kände mig. Och så har det
gått år efter år. Nu börjar jag bli känd öfverallt, så nu
måste jag hålla mig i skogen igen. Så har det gått med
mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
