Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väckte allmän förvåning, hvilken dock upphörde da Hikkonen
sade, att vore Kruggen icke på sin post, hade han något
för sig som nog skulle komma till nytta; det vore bäst in-
vänta honom. Skymningen var niira, och innan mörkret
kom skulle Kruggen bli synlig. Det var reson i hvad
Hikkonen sade. Man lade sig ned och väntade tåligt.
Just som mörkret inträdde bördes ett lätt prasslanude,
och så stod Kruggen midt ibland dem.
»Hvad nytt?» sporde han genast. — »Hämäliinen har
känt igen er och i god tid begifvit sig bort.» — » Kunde
just tro att så var Då jag kom till vägen som går ned
till sjön, såg jag att någon gått där som haft brådtom. ty
han hade sparkat till flera stenar så de tlugit lång väg, och
då jag fann båtstan var båten borta. Det där ville jag
gärna taga reda på, och så började jag gå utmed stranden
och fann snart båten. Den hade flutit dit at sig själf.
Vinden var, som ni vet, sydost, och så tänkte jag: är det
Hämäläinen som lagat sig undan, så kan du gärna se efter
hvar han landat. Misstager jag mig och han är kvar inne
i pörtet, så vet han helt säkert, att båten är i bruk och
hvem som tagit den. Och tänker han sticka af till skogs.
så tar han ej till sjös midt på ljusa dagen. Nej, du kan
gärna gå och se hvem som tagit båten. Hämälälinen måste
öfver slätten för att komma till sjön, och då ser kamraterna
honom. Jag kan gärna gå, och så gjorde jag. Mera kröp
in gick fram gjorde jag, och till slut bittade jag på hvar
båten stött i land, och där såg jag ock tydliga spår efter
mannen som skuffat båten ut i sjön. Det var ingen klump-
fots spår, icke ett barns eller en kvinnas; det måste vara
Hämiäläinens, och då var bäst jag följde spåret så långt jag
hann före mörkningen, och jag har följt det väl en half
mil. Det ligger mot söder, och i morgon bittida kunna vi
följa det vidare, om ni så vill»
Kruggen hade i sin berättelse varit mycket omständlig.
men han afbördes likatullt med spänd uppmärksamhet, och
då ban slutat hördes ett mummel af belåtenhet.
»Låt oss genast gå till spåret,» sade Moilainen, »så
hunden kan vädra i det; kan han följa det, så följa vi ock.
Framåt!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
