Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dref flotten. Fordras det vana och lugn att hugga fisken,
beböfs ock vana jämte goda ögon att se honom där hon, utan
annan rörelse än en sakta viftning med fenorna, håller sig
kvar på platsen, samt med en ännu mindre märkbar rörelse
af käkarna släpper ut det vatten han inandats. I strömmen
är långt svårare att upptäcka en fisk än i stillastående vatten,
men hur det var, upptäckte Pavo en, och plötsligt flög
ljustret ned i vattnet, och där höll han den fast. Af stöten
vickade flotten till, så att glöd och brinnande spån föllo
ned i vattnet med ett fräsande ljud. Nu rycktes ljustret
upp. och där hängde en sprattlande lax. Pavo satte båda
fötterna på fisken, lossade och kastade honom i den bredvid-
stående näfverkunten. »En halfpunding!» hviskade han till
Jossi, som under tiden hållit flotten stilla.
Så snart Pavo lagt mera ved på elden och denna upp-
flammat, vinkade han till Jossi. De möttes på den gungande
flotten. Jossi fattade ljustret och Pavo staken med hvilken
Hotten framdrefs, och så hastigt skedde ombytet, att flotten
endast helt obetydligt fördes nedåt af den lindriga strömmen.
Det var nu Jossis tur att hugga en fisk, ty det nöjet ville
ingen som kunde bruka ljusterjärnet försaka.
Efter en stund skedde åter ombyte, och så fortsattes
tills man kom längre ned i älfven till en brantare ström,
där vattnet var mer upprördt och djupare. Där kunde
tiskarna ej upptäckas; man lät därför flotten drifva och
nöjde sig med att parera de stenar flotten eljes skulle törnat
emot. Det var Jossis tur att hugga fisken, och därför stod
ban närmast vid elden. Flotten var nu nära land och gled
förbi en klippa, där vattnet flöt lugnare, och där stod en
fisk. Öaktadt flotten var i rörelse. högg Jossi till, och
ljustret borrade sig in fisken. Men i och med detsamma
skymtade något till, ljusterstången fick en stöt och brast,
och Jossi hade så när fallit i vattnet, men lyckades dock
behålla jämvikten. Just som flotten gled ut i strömmen
kastade Pavo med ett kraftigt slag af sin styrstång all eld
i vattnet. Det blef ögonblickligen beckmörkt, och då Jossi
hann hämta sig såg han Pavo med all makt staka flotten
mot andra stranden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>