- Project Runeberg -  Pavo Makkran. Bilder från finnarnas lif under Krabbe- och Gyldenlöwe-fejderna i Vermland /
210

(1896) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: Einar Torsslow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stora belåtenhet, att den tunna isen var fullkomligt stark
att bära både honom och släden.

»Raska på nu, dul» sade han till Matti. »Få se om du
kan hvad du säger dig vara god till!» Matti, som otaliga
gånger öfver berg och myr dragit kälken lastad med hö
och mossa och tyckte att det lass han nu skulle draga var
en obetydlighet i jämförelse därmed, löste helt lugnt töm-
marna från bondens sele, band dem i släden, lade tömmarna
öfver axeln och frågade om de vore färdiga. »Kör du bara
på, gossen min!» sade den resande, och så bar det af så fort
Matti förmådde. Och då släden gick ganska lätt på den ny-
frusna glatta isen och de höga snökanterna ej tilläto några
slingringar, kom man fram ganska raskt.

Matti hade trott att vägen, på hvilken han träffade de re-
sande och som låg rätt mot öster eller ditåt han ämnade sig,
skulle fortsätta i samma riktning. Men snart såg han, att
den vek af åt söder, och at det hållet var sjön lång, mycket
längre än Matti tänkt sig. Det nedslog visserligen ej hans
mod, men han tyckte dock, att det där arbetet kunde han
låtit bli att påtaga sig.

Slutligen såg ban dock sjöns ände, men ännu var långt
dit. Han stannade för att andas ut, ty i längden blef det
tungt nog. Under färden hade den resande icke yttrat ett
ord; men nu frågade han: »Hvarifrån är du, och hvaråt
ämnar du dig?»

»Ah, från finnskogen är jag och ämnar mig till kungen.»

»Hvad vill du honom?»

»Å, just ingenting,» sade Matti, som icke tänkt något
närmare på hvad han egentligen ville, men svarade att han
ville höra efter, om kungen hade något arbete han kunde få.

»Hvad för arbete? Hvad kan du göra?»

»Smida.»

»Nu har du pustat länge nog,» sade den resande;
»kör nu!»

Matti tyckte nog, att han kunnat få hvila en stund till
och att den resande var väl pockande; men godmodig som
han var, drog han åstad. Då han så gått en stund tänkte
han det vore så godt knalla på så att han blef kvitt den
där skjutsen, och så gick han fram med samma fart som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:35:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgpmakkran/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free