Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just ni! Hacka tänderna få ni i det här vädret, era tokar.
Tag åtminstone inte Pil och Noffa!» sade han till mig:
släppet Pil och Noffa voro Fallas favoriter. »Nej,» sade
Kröjts, »tag ’Plogtitorna’; de äro lagom nu.» ms
Plogtitorna voro ett par små hyndor, halftaxar, som
voro helt unga. Jag hade köpt dem förlidet år. De voro
då klena, men hade under denna höst tagit upp sig både
fort och bra. De voro nu fullgoda hundar, men hvarken
Falla eller Kröjts hade detta år hört dem. Sitt namn hade
de fått deraf, att de hade ett ytterst fint, men klingande
skall, hvilket lät ungefär som då ploggöken sitter och hickar.
»Hvem af er har lust att följa med, karlar? Ingen är
tvungen i detta väder.» Olle grep genast tag i sin bössa,
och Kröjts fick något att syssla med. Vi blefvo blott tre
jägare som gingo ut.
»Tag yxan med, Olle!» sade jag.
»Kan du nu laga att vi få upp, så är du värd något
särskildt,» sade Nils till mig och skrattade, ty båda kommo
vi ihåg hvad August Blanche berättar om rektor Tryséns
»särskildt». »Det ge vi lathundarne Falla och Kröjts,» sade
jag. »Men har du laddadt?» — »Var säker!» sade han och
lyfte på konjaksflaskan.
Under tiden hade vi gått uppför backarne. Der tog
jag af till höger efter en liten stig. »Håll nu denna och gå
sakta,» sade jag, »tills du hör mig och Olle i jämnbredd
med dig. Vi göra nu en sväng ned i en dal jag känner
till, och der få vi upp. Haren skall genast vara hos dig i
vägen; var bara klar!» — »Huj, låt haren komma, skall
du sel»
Det fans eller fins väl ännu ingen bit rhark omkring
sjön Van och i dess omnejd som jag icke känner till lika
bra som mitt arbetsrum. Dalen jag ämnade mig till är helt
smal och blott 2 å 3,000 alnar lång. I dess botten rinner
en liten källbäck med aldrig sinande vatten. Dess sidor äro
tätt bevuxna med träd och buskar, och den är öfversållad
af vindfällen, stenar och klippblock, således en riktig vild-
mark. Vid dalens båda ändar ligga flera, äldre och yngre,
svedjefall, der gräs och bär växa ymnigt. Hararne trifdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
