Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
icke så strängt! Min fader studerar; han kommer
icke tillbaka på tre timmar. Tag er ett ögonblicks
hwila 1”
”Nej, dyra dame, — swarade Ferdinand. —
jag wågar det icke. Jag måste sluta mitt arbete
innan jag får hwila.”
”Om ni will sätta er en stund, — fortfor
Miranda, — så skall jag förrätta ert arbete under
tiden.” Detta wille dock Ferdinand icke under några
wilkor medgifwa. I stället för att hjelpa, hindrade
Miranda honom, ty de började ett långwarigt
samtal, så att arbetet gick högeligen långsamt för sig.
Prospero, som ålagt Ferdinand arbetet endast
för att pröfwa hans kärlek, satt icke wid sina
böcker, såsom hans dotter förmodade, utan stod
osynlig bredwid dem, för att höra hwad de sade.
Ferdinand frågade efter hennes namn, hwilket
hon meddelade honom med det tillägg, att hon
gjorde det twärtemot sin fars uttryckliga befallning.
Prospero endast log wid detta första bewis af
sin dotters olydnad, ty han hade genom sin
magiska kraft warit orsaken till Mirandas plötsliga
kärlek och hade således ingenting emot att hon
ådagalade denna kärlek genom glömska för hans
befallningar. Han lyssnade likaledes med wälbehag till
ett långt tal af Ferdinand, hwari denne förklarade
sig älska henne utöfwer alla qwinnor han
någonsin sett.
Till swar på hans loford öfwer hennes
skönhet, hwilken han sade öfwerträffa alla qwinnors i
werlden, yttrade hon: ”Jag kan icke påminna mig
någon qwinnas ansigte, och icke har jag heller sett flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
