Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
sofwande. ”Ah, — sade hon; — det är ju
Lysander, som ligger här; månne han är död eller
sofwer?” Hon widrörde honom sakta och fortfor:
”Gode herre, om ni lefwer, så wakna upp!” Lysander
öppnade ögonen och (nu började trollmedlet werka)
tilltalade henne i uttryck af den mest öfwerdrifna
kärlek och beundran, sade henne, att hon i skönhet
öfwerträffade Hermia lika mycket som dufwan
öfwergår korpen, att han wille gå i elden för henne och
annat dylikt snack. Helena, som wisste, att
Lysander war hennes wäninnas Hermias älskare och
högtidligt förpligtat sig att äkta henne, råkade i största
förtrytelse, när hon hörde sig tilltalas på detta sätt,
ty hon trodde (och hon kunde icke gerna tro annat), att
Lysander blott gycklade med henne. ”Oh, — sade
hon, — hwarföre föddes jag till att bli ett föremål
för allas åtlöje och förakt? Är det icke nog, unge
man, är det icke nog, att jag aldrig kan winna
en mild blick eller ett wänligt ord af Demetrius;
skall äfwen ni, herre, bemöta mig på detta föraktliga
sätt? Jag trodde, Lysander, att ni war mer ädelt
sinnad än så”. Hon yttrade wredgad dessa ord och
skyndade bort, följd af Lysander, som helt och
hållet glömde sin egen sofwande Hermia.
När Hermia waknade, såg hon sig med djup
förskräckelse lemnad alldeles ensam. Hon wandrade
omkring i skogen, utan att weta hwad det blifwit
af Lysander, eller hwar hon borde söka honom.
Imellertid hade Demetrius, som icke warit i stånd att
så rätt på Hermia och sin rival Lysander samt af
trötthet djupt insomnat, blifwit sedd af Oberon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
