Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
”Spiseln, — sade Jachimo, — står mot söder i
rummet, och öfwer densamma sitter en tafla,
föreställande Diana i badet; aldrig såg jag bättre utförd
målning.
”Detta är någonting, som ni likaledes kan haf-
wa hört omtalas, — swarade Posthumus, — ty det
är i allas mun.
Jachimo beskref med lika mycken noggrannhet
rummets tak och tillade: ”Jag hade så när glömt
att omnämna hennes spiseljern; de bestodo af twå
winkande Cupidoner, förfärdigade af silfwer, och
hwardera stående på en fot.” Derefter framtog han
armbandet och sade: ”Känner ni detta smycke, herre?
Hon gaf mig det. Hon tog det från sin arm. Jag
ser henne ännu för mig; hennes älskwärdhet
öfwerträffade hennes gåfwa i wärde och förhöjde dyrbarheten
deraf. Hon gaf mig armbandet och yttrade derwid,
att hon en gång satt wärde derpå.” Sist
beskref han det födelsemärke, som han warseblifwit
på hennes hals.
Posthumus, som ångestfull och twiflande afhört
hela berättelsen, utbrast nu i de mest passionerade
nutrop mot Imogen. Han öfwerlemnade åt
Jachimo diamantringen, hwilken han öfwerenskommit att
lemna honom, i händelse Jachimo kunde winna
armbandet af Imogen.
Utom sig af swartsjuka skref nu Posthumus till
Pisanio, en Britannisk ädling, som tillhörde
Imogens hof och länge warit en trogen wän till
Posthumus; i brefwet meddelade han de bewis han hade
på sin gemåls otrohet och bad Pisanio föra henne
till Milfort-Haven, en hamn i Wales, och der döta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
